Trafikverket: Kraftig höjning av bensinpriset kan behövas
Priset på bensin och diesel behöver höjas ytterligare för att Sverige ska nå klimatmålet för transportsektorn, anser Trafikverket i ett nytt underlag, som Ekot tagit del av. Samtidigt måste landsbygden kompenseras för det, menar myndigheten.
Lyssna: Trafikverket vill se högre bensinpris
Priset på bensin och diesel behöver höjas ytterligare för att Sverige ska nå klimatmålet för transportsektorn, anser Trafikverket i ett nytt underlag, som Ekot tagit del av. Samtidigt måste landsbygden kompenseras för det, menar myndigheten.
– Vi behöver löpande höja bränslepriset för att dämpa vägtrafikökningen, samtidigt som vi kraftigt bygger ut elektrifieringen och ökar andelen biodrivmedel, säger Lena Erixon, generaldirektör på Trafikverket, till Ekot.
För att nå klimatmålen för transportsektorn, bland annat att minska utsläppen med 70 procent till år 2030, behövs fler eldrivna fordon, mer biobränsle och så att skatterna på bensin och diesel höjs, enligt Trafikverket.
Det framgår i ett underlag kring framtidens infrastruktur som idag lämnats till regeringen.
"Trafikverkets analyser visar att målen kan nås på ett kostnadseffektivt sätt med en omfattande elektrifiering och ökad biodrivmedelsanvändning, i kombination med en dämpning av vägtrafikökningen genom högre bränslepriser”, står det i underlaget.
Men frågan om att höja bränslepriserna är mycket omdebatterad. Det finns både många förespråkare, då det ska minska utsläppen, och hårdnackade motståndare.
Ett höjt pris skulle slå hårdare mot landsbygden och låginkomsttagare, enligt underlaget.
”I dagsläget betalar landsbygdsbor ungefär dubbelt så stor andel av sin inkomst i bränsleskatter som storstadsbor. I takt med att nya bilar i allt högre grad är elektrifierade, och höginkomsttagare och storstadsbor kör nyare bilar i genomsnitt, kommer skillnaderna i bränsleskatteutgifter mellan hög- respektive låginkomsttagare, och storstads- respektive landsbygdsbor sannolikt att öka”.
– Det här slår mer mot landsbygden än mot städerna, eftersom vi ser att man har en äldre fordonspark på landsbygden, till exempel, säger Lena Erixon till Ekot.
Därför måste landsbygden kompenseras på något sätt, menar hon.
– Det kan handla om bättre förutsättningar kopplade till infrastruktur. Men det kan också vara skattepolitik, till exempel. Vi tror det är viktigt att man på olika sätt, för att skapa acceptans för de här styrmedlen, tittar på kompensatoriska åtgärder, säger hon.
Hur mycket bränslepriserna behöver höjas beror bland annat på hur snabbt elektrifieringen går.
– Det beror väldigt mycket på hur snabbt man kan elektrifiera fordonsflottan och öka andelen biodrivmedel.
När det gäller elektrifieringen pekar myndigheten på att det måste byggas betydligt fler laddstolpar till elfordonen.
– Man behöver få en bättre laddningsinfrastruktur på plats. Vi tycker det är viktigt att man får en bra laddningsinfrastruktur på plats, även på platser där det inte är ekonomiskt lönsamt att bygga ut.