Chile röstar om en ny grundlag
Idag håller Chile en historisk folkomröstning. Över 14 miljoner röstberättigade kommer att bestämma om landet ska få en ny konstitution, som ersätter den som militärdiktaturen införde för 40 år sen.
Lyssna: Chile röstar
Idag håller Chile en historisk folkomröstning. Över 14 miljoner röstberättigade kommer att bestämma om landet ska få en ny konstitution, som ersätter den som militärdiktaturen införde för 40 år sen.
Luis Alberto Herrán kommer att rösta nej.
– Man behöver inte skrota hela grundlagen, eftersom landet har gått framåt det senaste året. Man kan ändra vissa delar, det räcker med politisk vilja. Låt det goda vara kvar och släng det som inte är bra, säger Luis Alberto Herrán, 56-årig guldsmed från Santiago.
Luis Alberto Herrán är, enligt opinionsundersökningarna, i minoritet.
De visar att mellan 60 och 70 procent av chilenarna kommer att rösta för att landet ska få en ny konstitution.
Den som gäller idag infördes av diktator Augusto Pinochet 1980. Sen demokratin infördes har den reformerats flera gånger, men den proteströrelse som startade i fjol anser att den fortfarande hindrar jämlikhetsreformer i ett av världens mest ojämlika länder.
President Sebastian Piñeras hårt pressade högerregering gick till slut med på en folkomröstning. Den skulle ha hållits i april, men sköts upp på grund av pandemin.
Vid en nej-seger blir det ingen förändring. Vinner däremot ja-sidan, så kommer en konstituerande församling att väljas i april.
Församlingen får högst ett år på sig för att presentera ett förslag till ny konstitution, som sedan chilenarna kommer att rösta om, i en ny folkomröstning senast i mitten av 2022.
Den stora frågan här är om valdeltagandet kommer att vara tillräckligt högt för att folkomröstningen ska anses som legitim, även om det inte finns nån laglig minimigräns.
Valdeltagandet har stadigt minskat i Chile, sen det blev frivilligt att rösta för några år sedan. I senaste presidentvalet 2017, röstade mindre än hälften av väljarna.
Rädslan för att smittas av corona och ett lågt förtroende för politiken pekas ut som möjliga orsaker till ett lågt valdeltagande även i år.
Det senaste årets protester har dock höjt det politiska intresset i landet och det kan göra att fler än väntat går till valurnorna.
Resultatet av omröstningen väntas bli klart under natten svensk tid.