Stort ekonomiskt tapp för folktandvården under pandemin
Folktandvården i landet har förlorat stora intäkter i och med att betydligt färre patienter tagits emot på grund av coronapandemin. De flesta regionerna känner också en osäkerhet när det gäller den ekonomiska situationen framöver, visar en enkät som Ekot gjort.
Lyssna: Tandvården2 ekonomin LE ONS APP
Folktandvården i landet har förlorat stora intäkter i och med att betydligt färre patienter tagits emot på grund av coronapandemin. De flesta regionerna känner också en osäkerhet när det gäller den ekonomiska situationen framöver, visar en enkät som Ekot gjort.
AnnaCarin Dahlgren är chef för folktandvården i Region Östergötland, som drabbats hårdast ekonomiskt.
– Det har sin grund i att Region Östergötland drabbades hårt av covid-19 i ett tidigt skede i pandemin. Vi fick en eskalerande brist på skyddsutrustning inom regionen, säger hon.
Folktandvårdens intäkter i Region Östergötland var fram till mitten av oktober drygt 55 miljoner kronor lägre än motsvarande period förra året, enligt AnnaCarin Dahlgren, eftersom man under fyra månader huvudsakligen bara tog emot akuta patienter. Östergötland är den region som förlorat störst andel av sina intäkter i form av statliga medel, enligt siffror från Försäkringskassan.
Totalt i landet har folktandvården förlorat runt 872 miljoner kronor i intäkter fram till och med mitten av oktober i år, om man jämför med förra året.
Majoriteten av de 17 regioner som svarat på Ekots enkät känner en osäkerhet för ekonomin framöver. Även om allt fler patienter kommer tillbaka till folktandvården i Östergötland, kan läget förändras igen, säger AnnaCarin Dahlgren.
– Nu handlar det mer om hur kommer pandemin att utvecklas. Klusterutbrott som gör att vi måste dra ner på verksamheten igen, det är vår stora oro.
Fem regioner driver sin folktandvård i bolag och har därmed kunnat permittera personal och söka statligt permitteringsstöd. Fyra av dem har också gjort det, bland annat Folktandvården Skåne, där personalen bara arbetade 40 procent i våras. Den statliga ersättningen hamnade på runt 25 miljoner kronor.
– Den har varit oerhört värdefull. I annat fall hade det negativa underskottet varit ännu större. Nu lyckas vi föra in det på en nivå kanske på minus 160 miljoner, så det har varit jättevärdefullt, säger vd:n Marika Qvist..
Men majoriteten av landets verksamheter har alltså inte haft den möjligheten, eftersom offentlig verksamhet inte haft rätt till permitteringsstöd. Så har det till exempel varit i folktandvården i Region Uppsala. Chefen där, Gunilla Swanholm, är kritisk mot att folktandvården inte heller fått några riktade statliga bidrag för förlorade intäkter.
– Jag kan inte förstå det beslutet som man har fattat. Jag tycker att det är djupt olyckligt. När man kombinerar det med att vi som inte är bolag, och det är den absoluta majoriteten över landet, inte haft permitteringsmöjligheter, så är det en rejäl ekonomisk påverkan på oss, säger hon.
Ekot har sökt socialminister Lena Hallengren, men hon vill inte ställa upp på intervju. Istället säger hon i en skriftlig kommentar att regionerna fått stora generella statsbidrag, som det är upp till varje region att fördela, till exempel till tandvården.