Ny diskussion om publicering av Muhammed-karikatyrer
Var det rätt att i yttrandefrihetens namn återpublicera Muhammedkarikatyrerna i satirtidningen Charlie Hebdo? Diskussionen är åter aktuell efter att mannen som förra veckan knivskar två personer utanför redaktionens gamla lokaler sagt att motivet var hämnd.
Återpubliceringen av Muhammedkarikatyrerna ledde till protester i flera länder och ett knivdåd.
Lyssna: Rätt att återpublicera Muhammed-karikatyrerna?
Var det rätt att i yttrandefrihetens namn återpublicera Muhammedkarikatyrerna i satirtidningen Charlie Hebdo? Diskussionen är åter aktuell efter att mannen som förra veckan knivskar två personer utanför redaktionens gamla lokaler sagt att motivet var hämnd.
– Censur har varit intimt förknippat med kyrkan. Det var länge kyrkan som vakade över vad som sades och vilka böcker som fick ges ut. Ända in på 1800-talet var det många tänkare och filosofer som förföljdes på grund av sin ateism eller sitt motstånd mot prästerskapet, säger Alexis Lévrier, presshistoriker vid universitetet i Reims.
– De som kämpade för yttrandefrihet då förstod att den behövde omfatta religionen för att bli fullständig, säger Alexis Lévrier.
Sedan 1881 har fransmännen rätt att häda, till exempel genom att publicera karikatyrer av gud eller av Muhammed. Lévrier tycker att Charlie Hebdo gjorde rätt som återpublicerade karikatyrerna.
Men det går inte att jämföra islam idag med katolicismen för 200 år sedan, menar Philippe Marliere, professor i franska och europeisk politik vid UCL i London.
- Kyrkan då hade makt. Muslimer i Frankrike idag tillhör framförallt arbetarklassen, många är immigranter och vissa har rötter i de gamla kolonierna. Att klanka ner på muslimer som redan är så diskriminerande är inte roligt. De som gör det och hänvisar till rätten att häda har helt enkelt hittat ett sätt att ostraffat ge sig på islam, hävdar Philippe Marliere.