Olika syn på avskrivna CSN-lån
Förslaget om det ska bli möjligt att skriva ned studieskulder för de som bor i 23 utpekade kommuner på landsbygden från den parlamentariska landsbygdskommittén har nu varit ute på remiss.
Lyssna: "Skulle betyda mycket"
Förslaget om det ska bli möjligt att skriva ned studieskulder för de som bor i 23 utpekade kommuner på landsbygden från den parlamentariska landsbygdskommittén har nu varit ute på remiss.
Expertmyndigheter är tveksamma men förslaget välkomnas av många kommuner. Britta Flinkfeldt är socialdemokratiskt kommunalråd i Arjeplog.
– Jag tror att det skulle göra ganska stor skillnad därför att vi ser ju att vi idag har ett bekymmer att rekrytera till de yrken som kräver högskoleutbildning. Som då skulle kunna lockas med hjälp av ekonomi helt enkelt, säger Britta Flinkfeldt (S).
Arjeplog med knappt 3000 invånare där befolkningen minskat i årtionden är en av 23 kommuner från värmländska Torsby i söder till Pajala i norr som den parlamentariska landsbygdskommittén föreslagit ska få ta del ett riktat stödpaket. Där ingår bland annat möjlighet för de som bor där att skriva ner studielånet med upp till 30 000 kronor per år.
Centrala studiestödsnämnden, CSN säger varken ja eller nej till förslaget i sitt remissvar idag och hänvisar till att det är ett politiskt ställningstagande. Men framför ändå synpunkter om förslaget utreds vidare.
Bland annat att det kan finnas risk för att utexaminerade som inte tagit lån eller som redan betalat sina studieskulder kan tycka att systemet är orättvist, och varnar för en minskad betalningsvilja hos de med studielån utanför de utpekade kommunerna.
LO säger blankt nej till avskrivna studielån och menar att det är principiellt fel med regionala särlösningar. Och Universitets- och högskolerådet är tveksamma.
– Det här har ju prövats i Norge och det visar väl att det kan ha effekter som påverkar viljan att stanna kvar eller bosätta sig i de här regionerna men det är också förenat med kostnader, säger Magnus Hjort som är vice stabschef vid Universitets- och högskolerådet.
Svenskt näringsliv svarar inte alls, Tillväxtverket däremot är positiva och tror nedsatta studieskulder kan underlätta för företag att få tag i personal.
Landsbygdsministern Sven-Erik Bucht säger till Ekot att regeringen nu ska analysera synpunkterna på 75 glesbygdsfrämjande förslagen och planerar en landsbygdsproposition till nästa år.