Hultqvist krånglar till det för alliansen
Tomas Ramberg om regeringens försvarspolitik.
Regeringen ser att de borgerliga partierna är på väg att spräcka enigheten om militärbudgeten. Det är mot den bakgrunden försvarsminister Peter Hultqvists bjuder in partierna till en ny försvarsberedning. Hultqvists tal på försvarskonferensen i Sälen i dag var ett försök att försvåra och försena en borgerlig brytning i försvarsfrågan, enligt Ekots politiske kommentator Tomas Ramberg.
Allianspartierna behöver en rejäl försvarsdebatt. Försvarspolitiken är traditionellt en stark höger-vänsterfråga som svetsar samman borgerliga väljare. Att alliansen prioriterade ner den i regeringsställning var en historisk sällsynthet som stått framför allt Moderaterna dyrt.
Det gav den nuvarande regeringen ett par lätta år men nu är försvarsministerns smekmånad slut. Samtidigt klättrar försvarsfrågan snabbt på väljarnas topplista.
Den senaste tidens borgerliga utspel om omedelbara tillskott till försvaret speglar alltså inte bara en ny säkerhetsbedömning utan också ett politiskt behov för en allians med svaga opinionssiffror.
Försvarspolitiken har blivit för värdefull för allianspartierna för att de än en gång ska begrava den i ett samarbetsprojekt med regeringen.
Regeringen ser faran och försvarsministern gjorde idag sitt bästa för att göra det jobbigt för de borgerliga partistrategerna.
Han säger sig inte stänga några dörrar, han vill fortsätta samtala med partierna bakom uppgörelsen från 2015 och han bjuder in samtliga partier till en ny försvarsberedning. Det är ingen slump att den beredningen ska jobba över nästa val.
Hade Hultqvist rakt av sagt nej till mer pengar den här mandatperioden hade det varit lättare för de borgerliga att ge regeringen kalla handen. Nu måste de hitta en annan, lite senare brytpunkt.
Hultqvist kan fortsätta att göra det svårt genom att i samtalen erbjuda kompromisser också om försvarsanslagen. Kanske gör regeringen som 2015, lägger sig närmare Moderaternas krav vilket den gången gjorde det omöjligt för det största oppositionspartiet att kliva av.
Men även om det blir krångligare nu vore det förvånande om oppositionen inte hittar sin brytpunkt och gör krigsmaktens ekonomiska resurser till en valfråga 2018.
Liberalernas Jan Björklund agerar alliansens blåslampa genom att från sin position utanför den gällande försvarsuppgörelsen kräva en fördubbling av försvarsanslagen på nio år. Den björklundska partiprofileringen gör det ännu mindre aptitligt för de andra att ingå en ny borgfred med regeringen.
Moderaterna vill gärna att allianspartierna börjar uppträda som regeringsalternativ igen efter ett par års solospelande.
Den moderata analysen är att gemensamma utspel som demonstrerar att det finns ett regeringsalternativ behövs för att förbättra partiets väljarstöd och hålla tillbaka suget från Sverigedemokraterna.
Försvarsfrågan vore ur den synpunkten ett lämpligt område.
Liberalerna vill å sin sida ogärna ta av sig den borgerliga ledartröjan i militärfrågan.
Björklund höjer profilen ytterligare när han kräver att alliansen alltid ska sätta mer pengar till försvaret före sänkningar av skattetrycket. På frågan om när alliansen behöver en gemensam försvarspolitik svarade Jan Björklund idag ”senast veckorna efter valet 2018”.
De rödgröna kommer att försöka utnyttja att de borgerliga spretar men de kommer inte ifrån att alliansen – även om beloppen skiljer sig åt – är enig om att krigsmakten behöver mera pengar här och nu.