Djupt splittrat land väljer president
Nästan ett år efter att ex-presidenten Evo Morales tvingades avgå, anklagad för valfusk, går idag bolivianerna återigen till valurnorna. Opinionsundersökningarna ger socialisten Luis Arce ledningen, men vinner han inte i första valomgången, kan motståndarna enas och besegra honom i den andra.
Lyssna: Boliviaval
Nästan ett år efter att ex-presidenten Evo Morales tvingades avgå, anklagad för valfusk, går idag bolivianerna återigen till valurnorna. Opinionsundersökningarna ger socialisten Luis Arce ledningen, men vinner han inte i första valomgången, kan motståndarna enas och besegra honom i den andra.
Luis Arce kommer att vinna, men för att slippa en andra valomgång behöver han få minst 40 procent av rösterna och ha ett försprång på minst 10 procentenheter till den som kommer tvåa, säger ekonomen och författaren Alfredo Serrano, som leder det vänsterorienterade institutet för Latinamerikastudier Celag.
Det avgörande är alltså hur stort gapet blir mellan Arces och tvåans resultat, säger han.
Det är sju miljoner röstberättigade bolivianer som idag bestämmer det hårt delade landets framtid.
Tvåa i opinionsundersökningarna står den moderate högerkandidaten Carlos Mesa. Trea är den mer radikale ledaren Fernando Camacho, med stort stöd i det borgerligt sinnade östra Bolivia.
Det är splittringen på högerkanten, med två presidentkandidater, som kan ge socialisten Luis Arce segern i första omgången.
Arce tillhör MAS, Rörelsen på väg mot socialism, det parti som styrde Bolivia i nästan 14 år och som all politik i landet kretsar kring. I Bolivia är man antingen masista eller anti-masista, för eller emot MAS.
MAS ledare är Evo Morales, som var landets president mellan 2006 och 2019, och som idag lever i exil i Argentina. Morales tillåts inte att kandidera, därför är det Luis Arce, hans förre ekonomiminister, den som står på valsedeln.
MAS lyckades under sina regeringsår minska fattigdomen och ge landets ursprungsbefolkningar, som är i majoritet, maktpositioner i samhället.
Men trots god ekonomisk tillväxt, tilltog missnöjet mot Evo Morales, när han ställde upp för att åter bli president, för fjärde gången, trots att grundlagen inte tillåter det.
Efter en förvirrad rösträkning i valet i fjol, utbröt ett uppror, där Morales anklagades för valfusk.
Hundratusentals människor, framför allt från medelklassen, reste sig och när upproret fick stöd av både polis och militär, tvingades Evo Morales att lämna makten och gå i exil.
Sedan dess har landets styrts av en interimsregering ledd av den konservativa Janine Añez, som, liksom Evo Morales, har anklagats för korruption och övervåld mot demonstranter.
Ekonomen Alfredo Serrano säger att högerns chans ligger i att den moderate Carlos Mesa lyckas få de mer radikala att förstå att en röst på honom får verklig effekt, det vill säga, att stoppa MAS från att komma tillbaka till makten.