Ökad kamp mot främmande arter
Kampen mot invasiva främmande arter i Sverige, till exempel jätteloka och mink, hårdnar. Allt fler rapporterar in var de finns vilket hjälper till i arbetet mot dem. Nu testas nya sätt att bekämpa parkslide.
Härryda kommun testar att bekämpa den invasiva arten parkslide med hjälp av Linderödssvin.
Lyssna: Ökad kamp mot främmande arter
Kampen mot invasiva främmande arter i Sverige, till exempel jätteloka och mink, hårdnar. Allt fler rapporterar in var de finns vilket hjälper till i arbetet mot dem. Nu testas nya sätt att bekämpa parkslide.
I Mölnlycke, söder om Göteborg, testar kommunen ett unikt projekt; att bli av med den seglivade växten parkslide i ett villaområde – med hjälp av bökande grisar.
– Den här dungen hade ju då en två-tre meter höga parkslide i ett hundra kvadratmeter stort område. Som en djungel, man fick liksom dyka in emellan grenarna och så har man som ett tak över sig med parkslide. Det är helt borta nu, säger Teresia Engbom, projektledare på Härryda kommun.
Nu är hela jorden uppbökad och några grova rötter sticker fram i leran. Växten konkurrerar inte bara ut andra arter utan kan också tränga sig in i byggnader och vattenledningar.
Parkslide är en av de 260 invasiva arter vi har i Sverige. Och rapporter av dessa arter till Artdatabanken har ökat kraftigt i år. Senaste fyra åren har mellan 5 och 8000 inrapporterade observationer gjorts årligen, men i år har det kommit in nästan 28 000 rapporter hittills.
– Det har blivit en väldigt snabbt ökande medvetenhet om det här med invasiva arter. Medias rapportering och framtoning av det här, tror jag, har en väldigt stor påverkan, säger Mora Aronsson, biolog på Sveriges Lantbruksuniversitet som ansvarar över rapporterna.
När arter som jättebalsamin, parkslide och mink nu kartläggs allt mer kan arbetet mot dem bli bättre menar Naturvårdsverket, som är en av de myndigheter som ansvarar för arbetet med att bekämpa invasiva arter. Regelverk kring dessa arter är relativt nya i Sverige och arbetet med att bekämpa dem är under uppbyggnad.
– Det har varit ett lite undanskuffat problem, säger Mora Aronsson.
Om vi låter de här arterna breda ut sig i Sverige, vad händer då?
– I vissa fall så kommer det bli rätt kostsamt. För en del sprider sig i våra trädgårdar och på odlingsmark. En del för med sig sjukdomar som kommer kosta mycket stora resurser inom sjukvården.