Få åtalas – ännu färre döms
Få döms för sprängdåden i Sverige och de inblandade är ofta kriminellt belastade. Det visar Ekots granskning av samtliga domar från förra året.
Lyssna: De dömda sprängarna
Få döms för sprängdåden i Sverige och de inblandade är ofta kriminellt belastade. Det visar Ekots granskning av samtliga domar från förra året.
Det här är svåra brott att bevisa, enligt Marie Borgh som är chef för det nationella bombskyddet.
– Det är svårt med den tekniska bevisningen när det har sprängts. Det mesta sprängs ju bort i samband med detonationen. Ofta kan det vara någon som beställer det här jobbet utifrån någon konflikt som finns. En bombbyggare ska bygga bomben och någon ska sedan utföra det, säger hon.
– Även om man får tag på den som kanske genomfört det ute på gatan, så kan det vara svårt att bevisa hela kedjan.
Under förra året dömdes endast sju personer för brottet allmänfarlig ödeläggelse genom sprängning, alltså sprängdåd. Detta trots att det under samma period gjordes 257 brottsanmälningar, enligt Brottsförebyggande rådets preliminära statistik.
I några fall ansåg domstolen det inte bevisat att personerna utfört sprängningen och dömde i stället för innehav av explosiva varor och ämnen.
Genom att granska förra årets alla domar gällande sprängdåden får Ekot fram ett 30-tal personer med kopplingar till brotten. En övervägande majoritet är sedan tidigare dömda för brott. Det handlar ofta om narkotikabrott, olaga hot, trafikbrott, stöld och våldsbrott utöver själva sprängdådet.
En av personerna återfinns i belastningsregistret mer än 40 gånger.
En majoritet av fallen som nått domstolarna rör sprängdåd i Sydsverige.
Trots att de ofta kraftfulla explosionerna orsakar skador på både människor, fastigheter och fordon, så är syftet sällan att döda.
– Det vanligaste motivet är nog att man vill skrämmas på något sätt. Man vill hota och skrämma någon som kanske bor där det sprängts eller på något sätt få en effekt, säger Marie Borgh.
Så det vanligaste motivet är inte att döda?
– Nej, det är det inte. Sedan är man uppenbart helt likgiltig inför om så skulle ske. Vissa av laddningarna har varit så kraftfulla att det funnits en risk för det. Det struntar man uppenbarligen i, även om det kanske inte är grundsyftet, säger Marie Borgh.