Rapport: Ingångslöner inom handeln stänger ute svaga grupper
Sven-Olov Daunfeldt, forskningschef HUI Reseach.
Lyssna: "Skulle få in flera utrikes födda och lågutbildade"
Höga ingångslöner gör att de som står långt från arbetsmarknaden har liten chans att få jobb inom detaljhandeln och förhindrar att nya jobb uppstår. Den här är slutsatsen i en ny rapport från HUI Reseach som kartlagt lönerna i branschen.
– Skillnaden i timlön mellan en 23-åring och en 65-åring är fyra kronor. Det handlar alltså om cirka 655 kronor i månaden och efter skatt 500 kronor ungefär, vilket kan jämföras med 20 chipspåsar. Det är en otroligt platt löneutveckling och det gör att det också kan bli svårt att behålla kompetens inom handeln, säger Sven-Olov Daunfeldt, professor och forskningschef på HUI Reseach och en av rapportförfattarna.
Enligt rapporten steg lägstalönerna inom handeln mellan 2000 och 2015 med 49 procent realt (inflationen borträknad), det är betydligt mer än för handelsanställda generellt. Lägre ingångslöner skulle göra att handlarna vågar satsa på de som står långt ifrån ett jobb i dag, enligt Sven-Olov Daunfeldt.
– Det skulle absolut leda till att vi skulle få in utrikesfödda och fler lågutbildade. Och den här klyftan som finns mellan utrikes och inrikes födda skulle minska.
Ingångslöner är en gammal stridsfråga. Argumenten mot lägre ingångslöner är att det bara skulle gynna företagen som kan sänka sina kostnader, medan den anställde får svårt att försörja sig.
– Det kan jag förstå. Alla ska kunna försörja sig på sin lön om man jobbar. Men de här etableringsjobben som Handelsanställdas Förbund och Svensk Handel och massa andra branschförbund har föreslagit. Det är ett sätt att sänka lönerna.