Ekot i Grekland: Ett halvår sedan flyktingavtalet med Turkiet
Drygt ett halvår har gått sedan gränserna för flyktingar och migranter stängdes i Europa och det kontroversiella flyktingavtalet mellan EU och Turkiet trädde i kraft. I Grekland är nu över 60 000 människor fast. Många bor fortfarande i tält utomhus och FN:s flyktingorgan UNHCR oroas över läget inför vintern och kylan.
Morialägret på Lesbos. 60 000 flyktingar och migranter sitter fast i Grekland; 45 000 på det grekiska fastlandet, 15 000 på öar som Lesbos, Chios och Samos.
Lyssna: 60 000 strandsatta
Drygt ett halvår har gått sedan gränserna för flyktingar och migranter stängdes i Europa och det kontroversiella flyktingavtalet mellan EU och Turkiet trädde i kraft. I Grekland är nu över 60 000 människor fast. Många bor fortfarande i tält utomhus och FN:s flyktingorgan UNHCR oroas över läget inför vintern och kylan.
Sousan Almasri från Aleppo i Syrien tar fram sin telefon och visar en inspelning hon gjorde häromdagen när regnet öste ner över flyktinglägret i hamnområdet väster om Aten.
Vattnet trängde in i tältet där hon och hennes tre barn - 11, 15 och 16 år gamla - har bott i två månader.
De kom i båt från Turkiet till ön Chios för sju månader sedan - i tid för att inte påverkas av avtalet mellan EU och Turkiet som säger att de som nu tar den vägen riskerar att skickas tillbaka igen, men för sent för att ta sig vidare från Grekland.
I mars stängde Makedonien sin gräns för flyktingar och migranter och nu är över 60 000 människor fast i Grekland; 45 000 på det grekiska fastlandet, 15 000 på öar som Lesbos, Chios och Samos.
Även om grekiska myndigheter har ansträngt sig för att ge alla någonstans att bo brister det fortfarande på många håll, säger Roland Schönbauer, talesperson för FN:s flyktingorgan UNHCR i Grekland:
– Många av lägren är inte anpassade för sämre väder, för vinterförhållanden. Det krävs stora förbättringar.
15 000 personer bor fortfarande i tält medan 7 000 bor i tält uppställda i lagerlokaler.
– Byggnader som per definition inte är avsedda för människor, säger Roland Schönbauer.
Övriga EU-länder lovade förra året att avlasta Grekland och Italien genom att ta emot asylsökande därifrån. Hittills har färre än 5 000 personer omfördelats från Grekland till andra länder - målet var från början över 60 000. Men i går morse checkade syriern Tarekl al-Felou, hans fru Kinda och barnen Wedad och Ziad in sina väskor på flygplatsen i Aten. Nu ska de börja ett nytt liv - i Rumänien.
– Vi lämnade Syrien för att finna en säker plats, Rumänien är en säker plats, säger Tarek al-Felou som är från Damaskus.
Samtidigt fortsätter båtarna med flyktingar och migranter att komma från Turkiet till den grekiska övärlden - den senaste tiden gör omkring 100 personer per dygn den farliga resan - trots det nya avtalet som säger att de efter en asylprövning riskerar att skickas tillbaka igen. De flesta som kommer är från Syrien, följt av Afghanistan och Irak.