Tomas Ramberg om kritiken mot ny asyllag
Massiv kritik riktas nu mot det lagförslag som ska göra slut på Sveriges generösa flyktingpolitik. Jurister, myndigheter och organisationer pekar på att lagen ger försämringar för både människor som kommer hit och Sveriges förmåga att integrera flyktingar.
Men kritiken mot regeringen studsar.
Ekots politiske kommentator Tomas Ramberg i bildmontage med flykting på gatan i Malmö.
Massiv kritik riktas nu mot det lagförslag som ska göra slut på Sveriges generösa flyktingpolitik. Jurister, myndigheter och organisationer pekar på att lagen ger försämringar för både människor som kommer hit och Sveriges förmåga att integrera flyktingar.
Men kritiken mot regeringen studsar.
Det är lite som att kritisera en vägspärr för att den hindrar människor från att passera. Det är just det som är idén med en vägspärr.
Regeringens syfte med de hårdare lagarna, även om det sällan sägs rakt ut, är att berätta för de människor i världen som funderar på att fly till Sverige att det nu blir sämre att vara här som asylsökande och flykting. Så att de i stället försöker fly någon annanstans.
Det blir svårare att få asyl och den som får det kan inte vara säker på att få förenas med sina barn eller föräldrar. Inte heller på att få tid att utbilda sig eller få vara kvar tillräckligt länge för att hinna skaffa en försörjning eller bostad. Den som får sin asylansökan avslagen får svårare att hålla sig kvar i Sverige.
Alltså många av de saker som nu får kritik av ett antal remissinstanser.
Lagen kom inte till för att göra det bättre för asylsökande barn eller för att hjälpa nyanlända att integreras. De verkliga motiven är en blandning av politiska hänsyn och de påfrestningar som uppstod när fler nyanlända behövde bostäder och socialtjänst. Vilket som vägde tyngst - de styrandes rädsla för främlingsfientliga opinionsframgångar eller deras oro för kommunernas förmåga att klara mottagningen - varierar mellan olika politiker och partier. Men bägge spelade stor roll.
Även om poängen just är att skicka avskräckande signaler visar lagen ändå på motsättningar i regeringens politik.
Ett av S-MP-koalitionens stora nummer är att skapa en bättre och snabbare integration. Eller som det heter på politikspråk: etablering. På presskonferens efter presskonferens har ministrar stått och visat långa listor på alla åtgärder som ska få nyanlända att få jobb, utbildning och boende. Bättre och fortare än i dag.
Och nyligen gjorde Stefan Löfven arbetsmarknadsminister Ylva Johansson till en sorts superminister för de här frågorna.
Om kritikerna, till exempel fackliga organisationer, har rätt så motverkar den nya lagen integration och verkar alltså åt motsatt håll. De hänvisar till erfarenheter som tyder på att den som vet att hen får stanna i det nya landet och dessutom göra det med sina nära och kära har lättare att integreras.
En annan kritik går ut på att regeringen försämrar för flyktingbarn samtidigt som den talar sig varm för FN:s barnkonvention och vill göra den till svensk lag.
Men politik är att välja sida när olika intressen krockar. Här valde regeringen att få ner antalet asylsökande.
