Kritiken mot Arla: “Så får det inte gå till – vilseledande”
Arlas sätt att redovisa sina klimatutsläpp får kritik av experter som Ekot talat med.
Ekot har i dag kunnat berätta om hur Arla överdrivit hur mycket deras utsläpp minskat.
Arla säger nu att man ska se över sättet man redovisar på, och sina mål och att det är ett problem att basåret 2015 beräknats med en annan metod än i dag.
Lyssna: arlakritik app
Arlas sätt att redovisa sina klimatutsläpp får kritik av experter som Ekot talat med.
Ekot har i dag kunnat berätta om hur Arla överdrivit hur mycket deras utsläpp minskat.
Arla säger nu att man ska se över sättet man redovisar på, och sina mål och att det är ett problem att basåret 2015 beräknats med en annan metod än i dag.
– Om man bara ser en övergripande siffra på att koldioxidavtrycket sjunker, utan att få någon förklaring, så är det lätt att dra slutsatsen att det faktiskt är en utsläppsminskning som ligger bakom. I det här fallet i själva verket är ett eget byte av metod. Så får det inte gå till. Det är förstås vilseledande, säger Johanna Fager Wettergren, hållbarhetschef på Finansinspektionen.
– Man behöver kunna förstå vad som ligger bakom.
Mejerijätten Arla har en målsättning att minska utsläppen med 30 procent från 2015 till 2030 och säger sig vara stolta över sitt ambitiösa klimatarbete. Ska man tro Victoria Olsson, hållbarhetschef på Arla Sverige, har man kommit en bit på väg.
– Vi har minskat utsläppen med sju procent.
Vad har ni minskat på?
– Det är en ökad effektivisering och optimering i processerna.
I den senaste årsredovisningen, får den sjuprocentiga minskningen av utsläppen en framträdande plats och lyfts fram stort uppslagen i färggranna diagram.
Ekots granskning visar att nästan hela den här minskningen sex av sju procentenheter ska ha inträffat mellan 2015 och 2016.
Huvudorsaken till att det såg ut att minska då är att man bytt metod att räkna, inte att utsläppen verkligen minskade. Det förklaras inte i årsredovisningen.
Johanna Fager Wettergren, hållbarhetschef på Finansinspektionen, har själv inte gått igenom Arlas årsredovisning och betonar att hon uttalar sig generellt. Hon anser att det här sättet att redovisa på kan vara vilseledande.
Vad är problemet, om det är vilseledande?
– Den här typen av information fattar man beslut utifrån. En investerare kan ju till exempel fatta beslut om att investera i ett bolag. Det kan handla om beslut att ge finansiering till ett bolag. Har man inte rätt information så fattar man beslut utifrån felaktiga grunder.
Om det står att utsläppen har minskat med en viss siffra, då ska det också framgå att skälet är att man bytt metod, att det inte är att man har fått lägre utsläpp?
– Exakt så.
Svante Axelsson är regeringens samordnare för ett hållbart Sverige anser att det är problematiskt att redovisa som Arla gjort.
--Ja, men då börjar man ju undergräva sitt förtroende . För att man gör fel på en liten del så börjar kritiken spilla över till allt man gör. det handlar om varumärket, trovärdigheten, kommunikationen och det är det företaget lever på
Arla säger nu att man ska se över sättet man redovisar på, och sina mål. Att det är ett problem att basåret 2015 beräknats med en annan metod än i dag.
Arlas Victoria Olsson igen:
– Vi är medvetna om att de här den här baseline inte är beräknat på den metoden som vi har i dag. Det är därför vi behöver justera det.
Victoria Olsson säger att har varit ett problem att hantera att redovisningsmetoden har varit under ständig förändring, men säger att det är först de senaste åren de fått heltäckande klimatberäkningar på gårdsnivå som de litar på fullt ut.
Hon säger att man på Arla är medveten om att utsläppen inte minskat mer än någon enstaka procent sen 2016, men det hoppas hon ändra på framöver.
Hur tror du att det kommer gå? Tror du ni kommer klara det här målet?
– Ja, det tror jag.
Varför då?
– Vi ser ju själva att vi tycker att takten går alldeles för långsamt. Kurvan lutar inte tillräcklig brant. Det är därför vi lanserat klimatberäkningarna på gårdsnivå. Först nu har vi superdetaljerad data på vilka parametrar vi måste skruva på. Det har vi inte haft förut.
– Vi har precis lanserat en ersättningsmodell till bönderna som gör att de får extra betalt för hållbarhetsåtgärder framöver. Hela idén med det är att skapa en incitamentsmodell för att det här arbetet ska gå snabbare. För att vi behöver belöna dem som gör ett riktigt bra jobb.
Många av Ekots viktigaste avslöjanden bygger på tips.
Vet du något som vi borde granska? Hör gärna av dig!