Dömda kvinnomisshandlare fortsätter våldet innan fängelsestraffet
Män som döms till fängelse för våldsbrott mot sin partner har i flera fall, innan de påbörjade sitt straff, kunnat fortsätta att hota, misshandla och trakassera samma kvinna.
I Ekots kartläggning av fängelsedömda på fri fot innan straffet börjar avtjänas hittar vi 18 män som återfallit under tiden i frihet, bland annat en som tände eld på sin ex-flickväns lägenhet.
Nationellt Centrum för Kvinnofrid: ”Ett systemfel.”
Lyssna: Brott mot samma kvinna ME FRE APP
Män som döms till fängelse för våldsbrott mot sin partner har i flera fall, innan de påbörjade sitt straff, kunnat fortsätta att hota, misshandla och trakassera samma kvinna.
I Ekots kartläggning av fängelsedömda på fri fot innan straffet börjar avtjänas hittar vi 18 män som återfallit under tiden i frihet, bland annat en som tände eld på sin ex-flickväns lägenhet.
Nationellt Centrum för Kvinnofrid: ”Ett systemfel.”
Så här berättar en av kvinnorna i polisförhör:
"Jag blev rädd att han skulle döda eller skada mig så att jag blir handikappad och inte kan ta hand om barnen. Förut misshandlade han mig ännu mer och jag var jätterädd att det skulle hända igen."
Ekot har kartlagt alla fängelsedömda som var på fri fot innan de påbörjade ett straff 2019 eller 2020. I materialet har vi kunnat identifiera 18 män som dömdes till fängelse för brott mot en kvinna, ofta i form av misshandel, men som sen kunnat fortsätta begå brott mot samma kvinna när de varit på fri fot innan straffet började avtjänas.
Bland de brotten som begicks innan fängelsestraffet finns till exempel en man som ringer sin ex-flickvän tusentals gånger, där hon i förhör beskriver att hon blir så rädd att hon får panikattacker.
Här finns också en man som kastade en stol i ryggen på sin sambo när hon efter upprepad misshandel bestämt sig för att göra slut.
Vi hittar också en man som i väntan på att avtjäna ett straff för misshandel av sin ex-flickvän tände eld på hennes lägenhet.
En anledning till att fängelsedömda kan vara ute längre än tidigare är att det är platsbrist på anstalterna.
Åsa Witkowski, enhetschef vid Nationellt centrum för kvinnofrid i Uppsala, säger att det Ekots granskning visar är ett misslyckande för samhället - särskilt eftersom så mycket resurser på senare år har lagts på att stärka brottsoffret i den här typen av fall.
– För det är ju något något systemfel när vi gör så väldigt mycket rätt och bra. Men misslyckas med den sista sista pusselbiten.
I hälften av fallen i vår kartläggning har relationen fortsatt efter fängelsedomen, i väntan på fängelse.
Två av kvinnorna, som båda blev fortsatt misshandlade av sina män, vittnar i förhör om att situationen till en början blev bättre. Men efter ett tag började männen skylla sina fängelsestraff eller situationen på kvinnan.
Så här säger en av kvinnorna i förhör, vi har bytt ut hennes röst.
"Det är svårt att bryta det här… Han blir så aggressiv så fort…"
"Jag är inte rädd för honom"
"Jag är mer rädd för vad vår relation gör med mig."
Åsa Witkowski tror att stressen över att ha sin förövare på fri fot gör att många väljer att gå tillbaka till relationen, då man känner att man får en viss kontroll över våldet.
Pausen, som ofta ett fängelsestraff innebär, kan ge kvinnan tid att tänka över situationen och förhoppningsvis lämna förhållandet, säger hon. Men om förövaren efter fängelsedomen är på fri fot länge blir det svårare, menar hon.
– Så det de är jättetråkigt att höra att vi inte kan erbjuda henne den frizonen från våld som hon så väl behöver.