Bidragsfuskare hotas med straffavgift – utöver återbetalning: ”Kommer vara kännbart”
En ny utredning föreslår att personer som fuskar med ersättningar från till exempel Försäkringskassan eller CSN ska tvingas att betala en straff- eller sanktionsavgift.
Myndigheterna ska själva besluta om sanktionsavgiften som ligger på 25 procent av det felaktigt utbetalda beloppet, men beslutet om avgiften ska gå att överklaga.
Regeringens utredare Amir Rostami anser att sanktionsavgiften har en brottsförebyggande effekt. – Det kommer vara kännbart för de som ägnar sig åt den här typen av brottslighet, säger han.
Rullstolsbunden person, Amir Rostami. regeringens särskilda utredare för 2021 års bidragsbrottsutredning.
Lyssna: "Det kommer att vara kännbart."
En ny utredning föreslår att personer som fuskar med ersättningar från till exempel Försäkringskassan eller CSN ska tvingas att betala en straff- eller sanktionsavgift.
Myndigheterna ska själva besluta om sanktionsavgiften som ligger på 25 procent av det felaktigt utbetalda beloppet, men beslutet om avgiften ska gå att överklaga.
Regeringens utredare Amir Rostami anser att sanktionsavgiften har en brottsförebyggande effekt. – Det kommer vara kännbart för de som ägnar sig åt den här typen av brottslighet, säger han.
Utredaren Amir Rostami föreslår att de som fuskat med ekonomisk ersättning från till exempel Försäkringskassan eller A-kassan, förutom att betala tillbaka ersättningen, också måste betala en sanktionsavgift. Myndigheterna ska själva besluta om avgiften som ligger på 25 procent av det felaktigt utbetalda beloppet. Har man till exempel fått 50 000 kronor för mycket i sjukpenning, så får man betala 12 500 kronor i sanktionsavgift.
Och betala måste också den som lämnat felaktiga uppgifter av misstag.
– Ja, här lägger vi större ansvar på den enskilde att göra rätt från början. Men samtidigt skriver vi i delbetänkandet att det är viktigt att myndigheter gör lätt för att sökande ska göra rätt.
Om myndigheter ska besluta om sanktionsavgifter, hur rättssäkert blir det tänker du?
– Vi kommer ju även titta närmare på hur en tillsyn av de här sanktionsavgifterna ska se ut framöver. Och det ska vara möjligt att överklaga beslutet, så rättssäkerhetsperspektivet har varit väldigt viktigt här.
Amir Rostami anser att det främst är felaktiga utbetalningar som rör mer än 24 500 kr som ska polisanmälas.
I praktiken kommer det att bli många färre polisanmälningar, bara drygt tio procent av det som anmäls idag. Något som utredaren tror kommer att göra det möjligt att utreda fler grova bidragsbrott. Och enligt förslaget är det Ekobrottsmyndigheten som ska stärkas upp och ta över utredningsansvaret från polisen.
– De utreder redan idag skattebrott, de utreder annan form av bedrägeri mot staten, exempelvis lönegarantin. Den expertisen, den erfarenheten finns inte i samma utsträckning hos polismyndigheten idag. Och polismyndigheten bedömer själv att det är svårt att bygga upp den kompetensen.
Om man lyckas minska de felaktiga utbetalningarna med 10 procent räknar utredningen med att staten kan spara mellan 800 miljoner och två miljarder kronor per år. Så även om förslagen kostar drygt 600 miljoner per år att genomföra de första åren, så anser Amir Rostami att det är värt det.
– Det man sparar in i felaktiga utbetalningar, det som kommer vara kvar inom välfärden, är betydligt mer än kostnaden för att införa systemet.