“Jäkligt svårt, men det går” – så ska EU minska beroendet av rysk gas
EU vill nu en gång för alla minska sitt beroende av rysk energi.
I spåren av kriget i Ukraina lade EU-kommissionen i dag fram flera förslag där ett av målen är att minska importen med två tredjedelar till slutet av året.
“Det är svårt, jäkligt svårt, men det är möjligt”, säger EU:s klimatkommissionär Frans Timmermans.
EU:s klimatkommissionär Frans Timmermans
Lyssna: EU energi APP
EU vill nu en gång för alla minska sitt beroende av rysk energi.
I spåren av kriget i Ukraina lade EU-kommissionen i dag fram flera förslag där ett av målen är att minska importen med två tredjedelar till slutet av året.
“Det är svårt, jäkligt svårt, men det är möjligt”, säger EU:s klimatkommissionär Frans Timmermans.
– Vi kan minska vårt beroende av rysk energi med två tredjedelar redan i år. Det är svårt, jäkligt svårt, men det är möjligt, sa EU:s klimatkommissionär Frans Timmermans på tisdagens presskonferens.
Det långsiktiga målet är att inte köpa någon rysk energi alls år 2030.
Det vore en enorm förändring – över 40 procent av all gas som Europa importerar kommer från Ryssland – likaså finns det ett stort beroende av rysk olja och kol.
På kort sikt ska detta ske genom köp av främst flytande naturgas – LNG, men också ökad import av biogas och vätgas från andra länder.
Kortsiktigt kräver också Kommissionen att EU-länderna fyller på sina gasreserver upp till 90 procent för att klara nästa vinter.
På längre sikt handlar det om att snabba på den gröna omställningen med massiva investeringar i sol- och vindkraft, vätgas och biogas och att öka energieffektiviseringen.
Ett sätt är att ge snabbar tillstånd för att bygga ut hållbara energislag.
– Vi kan inte prata om en hållbar energirevolution om det tar sju år att få tillstånd att bygga ett vindkraftverk, sa energikommissionären Kadri Simson.
Men den verkligt stora frågan är var pengarna ska komma ifrån – för allt detta kommer kosta.
Det i ett läge där EU-länderna redan har gett miljarder euro i stöd till hushåll och företag på grund av rusande elpriserna och där några länder, främst i Öst, reda klagar över EU:s kostsamma klimatambitioner.
Kommissionen pekar på flera källor för att både finansiera snabbare omställningen och mer stöd till utsatta.
Återhämtningsstödet efter coronakrisen, delar av EU:s stora jordbruksstöd, intäkterna från handelns med utsläppsrätter men också tillfällig skatt på elbolagens oförutsedda överskottsvinster som kommer från de höga elpriserna.