NFC: Inför DNA-sökning i släktarkiv i polisens ordinarie arbete
DNA-sökning i utländska kommersiella släktarkiv bör införas i polisens ordinarie utredningsarbete. Det anser Nationellt forensiskt centrum, NFC, i en rapport efter pilotprojektet som hittade dubbelmördaren i Linköping.
Lyssna: NFC: Inför DNA-sökning i släktarkiv i polisens ordinarie arbete
DNA-sökning i utländska kommersiella släktarkiv bör införas i polisens ordinarie utredningsarbete. Det anser Nationellt forensiskt centrum, NFC, i en rapport efter pilotprojektet som hittade dubbelmördaren i Linköping.
Förra året inledde Polismyndigheten ett pilotprojekt, där man med hjälp av kommersiella släktdatabaser i USA skulle försöka identifiera den person som knivdödade en kvinna och ett barn på öppen gata i Linköping år 2004.
Avgörande var att polisen säkrat DNA från den förmodade gärningsmannen i Linköping. Genom att jämföra det, med DNA i släktdatabaser, kunde man med hjälp av en släktforskare ringa in en man, som erkände morden och dömdes till rättspsykiatrisk vård.
På fredagen presenterar Nationellt forensiskt centrum, NFC, vid polisen sin slutrapport efter det här pilotprojektet. Och NFC anser att metoden, där man jämför DNA från utredningen med DNA i släktdatabaser, bör införas i Polismyndighetens löpande arbete.
– Metoden kan under rätt förutsättningar vara extremt kraftfullt som verktyg för att klara upp brott. Det är en potential som vi ser och som vi inom myndigheten vill kunna dra nytta av, säger Ricky Ansell, verksamhetsexpert vid NFC.
Det bör dock endast ske vid grova våldsbrott, som till exempel mord, anser han.
– Men för att det ska fungera måste fungera är det ett antal kriterier som bör finnas. Det bör finnas DNA-material eller biologiskt spår för att kunna göra de utvidgade analyser som krävs.
Dessutom är det sannolikt svårt att på det här sättet hitta gärningspersoner som är från bland annat Mellanöstern eller Afrika, eftersom databaserna uteslutande består av personer från USA, ofta med rötter i Europa.
Om man går utanför Nordeuropa saknas dessutom ofta bra verktyg för släktforskare, som till exempel kyrkböcker eller folkbokföringsregister.
Enligt uppgift till Ekot finns en handfull så kallade kalla fall i Sverige, där polisen ser en tänkbar utväg i att använda släktforskningsmetoden.
– Det får en inventering visa vad det är som finns. Det finns fall, ja. Men jag har inga numerärer, säger Ricky Ansell.
Rapporten från NFC kommer nu att användas som underlag när Polismyndigheten ska bestämma om metoden ska tas in i det ordinarie brottsutredande arbetet.
Ricky Ansell hoppas att metoden kan vara i bruk under slutet av nästa år.
– Jag känner att ju för desto bättre, men samtidigt behöver vi ha bra metodstöd eftersom detta är en exceptionell metod och måste behandlas därefter.