Tidskrävande att analysera röster vid avlyssning
Ekot och P1-programmet Kaliber rapporterade i morse om ett stort narkotikamål i Helsingborg, där två poliser sattes att lyssna på tusentals samtal, för att avgöra vilka personer som talade.
Lyssna: Tidskrävande att analysera röster vid avlyssning
Ekot och P1-programmet Kaliber rapporterade i morse om ett stort narkotikamål i Helsingborg, där två poliser sattes att lyssna på tusentals samtal, för att avgöra vilka personer som talade.
Tingsrätten var starkt kritisk till det här, och Fanny Carlström Plaza, talanalytiker på NFC, säger att det med deras metod tar uppåt två veckor att göra en enda sådan här jämförelse.
– Så som vi jobbar nu så tar en analys väldigt lång tid, och det vi brukar rekommendera är att sålla bland materialet, säger Fanny Carlström Plaza, talanalytiker på NFC
Det var i början på 2018 som polisen avlyssnade tusentals samtal, som sen användes som bevisning i den över ett år långa rättegången gällande narkotikahandel i Helsingborg. Eftersom flera av telefonerna vandrade runt bland olika personer så lät åklagaren två poliser lyssna igenom samtalen för att avgöra vem det var som pratade. De kunde ibland göra hundratals analyser per dag.
I domen får tillvägagångssättet kritik. Domstolen ifrågasätter bland annat att poliserna gjort röstanalyser gällande samtal som bara innehåller något enstaka ord, och att de gjort analyser gällande samtal på språk som de inte behärskar.
Men Cathrine Bengtsson, kammaråklagare och biträdande förundersökningsledare, säger att de inte hade något annat alternativ än att använda sig av poliserna, eftersom det rörde sig om så stort material.
– Här har du två poliser som har jobbat med det under lång tid, lyssnat på en ofantlig massa samtal, du har hunnit lyssna på alla samtal. Det hade aldrig gått hos NFC, säger Cathrine Bengtsson
– Även jag när jag jobbade med utredningen kunde direkt till slut säga att "nu är det han som pratar", "nu är det den andre som pratar". Så att för mig då som har jobbat med det här ärendet i två år. Helt uppenbart vilka som pratar i många fall.
Fanny Carlström Plaza på NFC förklarar att det så klart är fullt möjligt även för personer som inte är tränade fonetiker att känna igen röster – men att det blir subjektiva bedömningar. Det NFC gör är att genom att till exempel göra akustiska mätningar och titta på frekvensinnehåll kontrollera vad det faktiskt är som talar för eller emot att rösterna på två inspelningar kommer från samma talare.
– Vad är det som säger att det är samma talare? Vilka konkreta mätningar eller information kan du få fram som faktiskt bekräftar dina observationer?