WWF-rapport: Ryggradsdjuren minskar dramatiskt
Världsnaturfondens globala kartläggning av ryggradsdjurens utbredning visar att djurbestånden fortsätter minska dramatiskt. Värst är det för djur i tropiska regioner.
Lyssna: WWF-rapport: Djurbestånden minskar dramatiskt
Världsnaturfondens globala kartläggning av ryggradsdjurens utbredning visar att djurbestånden fortsätter minska dramatiskt. Värst är det för djur i tropiska regioner.
– Det vi ser nu i ”Living Planet Report” är en skrämmande minskning av populationer av ryggradsdjur sedan 1970 -talet. Det är en minskning på i genomsnitt 68 procent, säger Louise Carlsson, naturvårdsexpert hos Världsnaturfonden.
Världsnaturfondens rapport handlar om läget för däggdjur, fåglar, fiskar, groddjur och kräldjur. Den beskriver hur världens bestånd av ryggradsdjur har förändrats de senaste årtiondena. Särskilt drabbade är tropiska djurbestånd.
– Det är i Sydamerika, Centralamerika och Karibien där vi haft den största nedgången i populationer. Där har vi sett en genomsnittlig minskning från 70-talet på nästan 94 procent, vilket är en enorm minskning av populationer, säger Louise Carlsson.
Orsaker som pekas ut är till exempel ohållbart jord- och skogsbruk, jakt eller fiske.
Bland de mest hotade djuren finns kräldjur, groddjur och fiskar som lever i sötvatten. Men för groddjuren i Sverige är trenden istället ljusare, efter att en del våtmarker återställts. De stora rovdjuren och rovfåglarna i Sverige klarar sig också bättre nu än på 70-talet.
Den här rapporten anger alltså inte vilka arter som är direkt hotade, utan utbredningen, i ett genomsnitt av både hotade och livskraftiga populationer.
Den ska ge ett mått på hur ekosystemen fungerar, vilket är viktigt enligt Louise Carlsson.
– Människans hälsa hänger ju ihop med djurens hälsa och naturens hälsa. Därför är det otroligt viktigt att se till att vi har kvar den biologiska mångfalden att vi vänder på den negativa trenden och ser till att öka den biologiska mångfalden istället.
I år går tiden ut för de globala målen om biologisk mångfald som alltså inte nåtts, och pandemin har försenat förhandlingarna om ett nytt globalt mångfaldsavtal. Men denna månad har FN flera möten om förslagen att skydda så mycket som 30 procent av världens landytor och hav. EU diskuterar ett liknande mål.
Louise Carlsson hoppas alla länder ska kunna enas om att stärka skyddet:
– Vi ser att den negativa trenden av biologisk mångfald idag hotar hela vår välfärd och existens. Därför hoppas vi att regeringar världen över inser det här och tar sitt ansvar och agerar på det. Då behöver vi också länder som går före och visa ledarskap där hoppas vi att den svenska regeringen kan ta en roll och visa vägen.