Flera som åtalats för mened uppges ha utsatts för hot
Av nära 300 personer som åtalats för mened senaste fem åren uppges minst 30 ha utsatts för hot eller påtryckningar.
Det visar statistik som P1-programmet "I lagens namn" tagit fram.
P1-programmet I lagens namn har läst domar gällande mened som meddelats från och med januari 2015 till och med maj månad i år.
Lyssna: Flera som åtalats för mened uppges ha utsatts för hot
Av nära 300 personer som åtalats för mened senaste fem åren uppges minst 30 ha utsatts för hot eller påtryckningar.
Det visar statistik som P1-programmet "I lagens namn" tagit fram.
Rättegången om ett dubbelmord i Kista som skedde för tre år sedan är ett fall där två vittnen åtalades för mened. Och ett av de vittnen som hördes hävdar i kontakt med polisen att hon blivit hotad.
Åklagare Alexandra Bittner som var förundersökningsledare i fallet, tror att polisen behöver jobba mer med vittnesfrågan.
– Jag tror att polisen skulle behöva mer resurser för att kunna följa upp vittnen och målsägande och jobba närmare med dem.
– I de ärenden som jag haft där man har jobbat mot vissa vittnen och vissa målsäganden har det hjälpt väldigt mycket, och de personerna har tagit sig till tingsrätten och berättat det de faktiskt har sett.
– Sedan finns det många exempel när kanske polisen... man har inte resurser att ringa vittnena och prata med målsäganden så mycket innan förhandlingen och då brukar det inte gå lika bra för då känner man en större osäkerhet, säger Alexandra Bittner.
Vittnet i Kista-fallet är en av totalt 292 personer som åtalats för mened sedan 2015. Trettio av personerna som åtalats för mened uppger själva, eller anses av polis eller domstol, ha blivit utsatta för hot eller påtryckningar.
Vittnet i Kista är en av personerna som säger sig ha blivit hotad. Hon blev också frikänd i rättegången om mened.
P1-programmet "I lagens namn" har läst domar gällande mened som meddelats från och med januari 2015 till och med maj månad i år.
Sökningen på domar har gjorts i Acta Publica, ett arkiv med rättsdata som fångar upp de allra flesta domar i svenska domstolar.
Av de som åtalats har 215 personer dömts och många fall rör personer som ljugit om en kompis bilkörning. Men det finns ett antal fall som rör betydligt grövre brottslighet som grov misshandel, våldtäkt eller mord.
Kriminalinspektör Peter Samuelsson, som jobbade med dubbelmordet i Kista, tycker att man gav vittnena i utredningen stöd. Men säger också att det generellt blivit svårare att få personer att vilja prata med polisen, framför allt när det gäller grov brottslighet.
– Det finns en större oro bland allmänheten att prata med oss, säger Samuelsson.
– Det märker vi framför allt när vi ut och knackar dörr i samband med ett grovt brott eller ett grovt våldsbrott. Att fler och fler vill inte prata med oss. Antingen öppnar man inte dörren eller så stänger man igen dörren och säger att man inte har sett någonting, säger han.
När "I lagens namn" läst domar om mened framgår i flera fall att vittnen inte förstått hur deras uppgifter kommer att hamna i en förundersökning som blir offentlig. Det gör att ett hot kan komma som en än större obehaglig överraskning.
Frågan om stöd till vittnen utreds just nu på uppdrag av regeringen och kommer att redovisas i maj nästa år.
På Brottsförebyggande rådet, Brå, har man gjort studier om frågan tidigare.
Utredaren Johanna Skinnari säger att det ofta kan vara ganska enkla åtgärder från polisen som gör skillnad för en person som ska vittna.
– Det är sällan någon sådan här raketforskning. Det kan handla om att ringa och berätta att nu har vi nu har det här ärendet har vi börjat jobba med det här ärendet eller nu kommer det snart gå till rättegång att känna att man får information om vad som händer.
– Det här som har så stor betydelse för ens eget liv, säger Johanna Skinnari.