Akut brist på pengar för FN
Från FN-högkvarteret i New York kommer nu larmsignaler om att medlemsländer ställer in sina inbetalningar som en direkt följd av de egna ekonomiska problemen i coronakrisens spår.
FN-skrapan i New York.
Lyssna: Akut brist på pengar för FN
Från FN-högkvarteret i New York kommer nu larmsignaler om att medlemsländer ställer in sina inbetalningar som en direkt följd av de egna ekonomiska problemen i coronakrisens spår.
EU:s FN-ambassadör, svensken Olof Skoog, säger till Ekot att det inte varit så här kritiskt på länge och att den akuta bristen på FN-pengar riskerar att förvärra följderna av den globala coronapandemin även för de rikare länderna.
– Vad som hänt är att flera länder hållit inne med sina betalningar till FN och det har ju att göra med, helt säkert i vissa fall, att i många länder är man helt upptagna med att klara av den kris som coronaviruset har lett till. Så inflödet är kritiskt, säger Olof Skoog.
Olof Skoog var tills nyligen Sveriges FN-ambassadör, och har efter många års arbete i New York mycket god, och nära, insyn i FN-systemet. Han är nu på allvar orolig för FN:s ekonomi och kassaflöde, en oro han delar med FN:s generalsekreterare Antonio Guterres.
– Jag vill säga att det är ganska kritiskt. Generalsekreteraren skrev ett brev för bara några veckor sedan och beskrev den dramatiska ekonomiska situationen för FN just nu, och vädjade till länder att betala in sina avgifter i tid, säger Olof Skoog.
Förutom att pengar som går direkt till FN-projekt och FN-organ och deras pågående hjälpinsatser i många fattigare medlemsländer nu uteblir, så drabbas också avgörande insatser till samma länders coronabekämpning.
– FN har en fenomenalt viktig uppgift just nu att hjälpa till nu i den här globala krisen kring coronaviruset, förväntningarna på FN är ju enorma, säger Olof Skoog.
Det gäller förstås inte alla länder, det råder stora skillnader i olika länders olika behov av FN-hjälp, även i coronatider.
– Jag menar att i Sverige och Europa vänder vi oss inte i första hand till FN för hjälp om att hantera coronaviruset, därför att vi har en så stark egen infrastruktur, men i många delar av världen ser det ju helt annorlunda ut. Flera afrikanska länder har inte en enda respirator, säger Olof Skoog.
– Och i de delarna av världen kommer man att vända sig till just FN som en första instans för hjälp. Så utgiftssidan blir nu större för FN:s olika delar och därför är det mer kritiskt just nu, säger han.
Och alla länder, oavsett utvecklingsnivå, är helt beroende av att FN nu förmår hjälpa där det krävs, menar Olof Skoog, som också säger att de hårt coronadrabbade EU-länderna tycks ha insett vikten av just detta.
– Mitt i den enorma utmaning vi har i Europa just nu, så har vi ändå förstått att den här krisen inte är över för oss förrän den är över för andra delar av världen också, och i vissa delar av världen har den ju knappt börjat, säger Olof Skoog.
De globala sambanden handlar inte enbart om att bemästra coronavirusets spridning, utan även om den ekonomiska återhämtningen.
– Ska vi få igång våra ekonomier igen så är vi ju helt beroende av en globalt fungerande handel och av att folk mår bra i andra delar av världen också, säger EU:s FN-ambassadör Olof Skoog.