Rödlistade arter har ökat med 11 procent
Antalet rödlistade arter i Sverige har ökat med 11 procent på fem år. Det visar granskningen som SLU Artdatabanken gör vart femte år, som klassar risken för arter att försvinna från Sverige.
Lena Tranvik, tillförordnad chef vid Artdatabanken vid Sveriges Lantbruksuniversitet, vid Trunsta träsk, våtmarksreservat i Knivsta.
Lyssna: Rödlistade arter har ökat med 11 procent
Antalet rödlistade arter i Sverige har ökat med 11 procent på fem år. Det visar granskningen som SLU Artdatabanken gör vart femte år, som klassar risken för arter att försvinna från Sverige.
Nu kommer ett besked om statusen för tusentals arter i Sverige, den svenska rödlistan. Den klassar hur stor risken är för arter att försvinna från Sverige.
Lena Tranvik, som är tillförordnad chef vid Artdatabanken vid Sveriges Lantbruksuniversitet, om trenden:
– De största hoten är hur vi använder vår natur. Det är markanvändning som skogsbruk, förändrat jordbruk.
I rödlistan utvärderas läget för nära 22 000 av Sveriges arter. Av dessa är mer än var femte art rödlistad, varav 2 249 är hotade. På fem år har antalet rödlistade växter, djur, svampar och alger ökat med 11 procent.
Arterna bedöms efter olika kriterier, till exempel om de minskar kraftigt, har en begränsad eller fragmenterad utbredning i Sverige, eller en mycket liten eller minskande population. En art kan alltså rödlistas utan att vara sällsynt.
På listan klassas de från livskraftiga till akut hotade.
Fåglar, skalbaggar och fjärilar hör till de artgrupper där försämringar är tydliga. De lever ofta i miljöer som påverkas starkt av storskaligt och intensivt jord- och skogsbruk, säger Lena Tranvik.
– Det är för ensartat, det finns för få livsmiljöer kvar för en artmångfald.
Det är inte bara markanvändningen som spelar roll för arterna. Till exempel kan trädsjukdomar som alm- och ask-sjuka, gå ut över svampar eller insekter som är beroende av just de träden.
Klimatförändring påverkar också. Det märks nu tydligt i fjälltrakterna, där exempelvis växter som trivs på fjällhedar får mindre plats, då buskar och träd tar sej allt högre upp på fjällsluttningarna, gynnade av varmare klimat.
Men i rödlistan syns också förbättringar. Till exempel går det ganska bra för groddjuren, säger Lena Tranvik:
– De var för kanske 20 år sedan illa ute. Där har man gjort stora åtgärder.
Det går också ganska bra för många däggdjur, fortsätter Lena Tranvik.
– Inte för skogsharen och igelkotten dock, men i stort sett går det bra för många däggdjur.