Furtenbach: "Vi är i en väldigt djup lågkonjunktur"
Verkligheten förändras fort under coronapandemin, och budgeten som regeringen presenterade idag är redan delvis överspelad. Det säger Ekots politisk kommentator Fredrik Furtenbach.
Lyssna: Furtenbach: "Vi är i en väldigt djup lågkonjunktur"
Verkligheten förändras fort under coronapandemin, och budgeten som regeringen presenterade idag är redan delvis överspelad. Det säger Ekots politisk kommentator Fredrik Furtenbach.
– Sedan regeringen presenterade sin prognos över ekonomin för ett par veckor sedan har läget redan blivit något dystrare. Statliga konjunkturinstitutet, till exempel lär skriva ner sin prognos. När Magdalena Andersson fick frågan om bedömningen i budgeten redan var överspelad svarade hon "inte helt", och det säger ju en hel del.
– Det har också redan visat sig att regeringens utgifter med anledning av pandemin blir större än vad som framgår av budgeten, och Centern och Liberalerna driver på för fler satsningar.
Det är svårt även normalt att göra prognoser över ekonomin, nu är det så gott som omöjligt, säger Fredrik Furtenbach.
– Då behöver man veta hur länge den akuta smittspridningen pågår, när människor börjar våga gå på restauranger och affärer igen och närekonomin i andra länder börjar återhämta sig. Inget av detta finns det något svar på.
Hur är läget i svensk ekonomi?
– Vi har hamnat i en väldigt djup lågkonjunktur. Värst är förstås våren, det är tvärstopp i ekonomin. Vi har aldrig haft ett så kraftigt fall i modern tid som andra kvartalet i år.
Regeringen räknar med att svensk ekonomi krymper i stället för växer, med 4 procent. Sysselsättningen minskar, och arbetslösheten väntas gå upp till 9 procent. Men, som sagt, de här siffrorna lär redan vara omsprungna av verkligheten.
Hur mycket spenderar regeringen för att stötta företag och hushåll?
– Siffran hundra miljarder brukar nämnas, men på regeringens pressträff igår framgick att den just nu räknar med att det handlar om mellan drygt 110 och 210 miljarder, i väldigt grova drag. Att siffrorna spretar så mycket beror på att korttidspermitteringarna som företagen kan använda när personalen har för lite att göra är så svåra att beräkna. vad det kostar beror helt på hur många företag som vill använda systemet. Och det finns fler stöd som inte går att ge en slutnota för.
Hur ska stöden betalas?
– Staten kommer att behöva låna. Enligt regeringen handlar det om mellan 200 och 300 miljarder för i år. Men man vet inte var det slutar, förstås. Detta är dagsnoteringen.
– Men eftersom statsskulden är låg lär regeringen inte få kritik för att slösa. Den vanligaste kritiken mot regeringen är att den borde göra mer.
Finns det några nyheter i budgeten?
– Eftersom regeringen redan tvingas presentera sex extrabudgetar är det få. En är att regeringen höjer utgiftstaket, gränsen för vad staten kan spendera, med 350 miljarder. Det är för att göra det möjligt att spendera mer. Det låter torrt och tekniskt, men något liknande har aldrig gjorts sedan budgetreglerna infördes på 90-talet.
Vad säger oppositionen?
– Alla oppositionspartier tycker att regeringen borde göra mera. Det gäller även regeringens samarbetspartners Centerpartiet och Liberalerna. Regeringen stänger inte dörren för det, men Magdalena Andersson betonar att regeringen vill ha pengar kvar att satsa om krisen blir långvarig.