Miljardstöd efter corona splittrar EU-länderna
En Marshallplan för Europa så att unionen kan möta den ekonomiska krisen i spåren av coronapandemin - det är vad många ropat efter inför mötet med EU:s finansministrar idag.
Lyssna: EU:s marshallplan
En Marshallplan för Europa så att unionen kan möta den ekonomiska krisen i spåren av coronapandemin - det är vad många ropat efter inför mötet med EU:s finansministrar idag.
Vad en sådan plan faktiskt ska innehålla, där går åsikterna isär. Spanien, Italien och andra euroländer i Sydeuropa vill se europeiska obligationer och EU-gemensam upplåning för att möta krisen. Det krävs, annars står hela EU-samarbetet på spel, har Pedro Sanchez varnat.
Andra länder pratar om stöd från diverse coronafonder medan vissa vill nöja sig med krediter från EU:s nödfond ESM.
På bordet ligger också förslag om lån till småföretag på 200 miljarder euro från Europeiska investeringsbanken liksom Kommissionens förslag om stöd till korttidsarbete. Det är upp till EU:s finansministrar att välja väg. Senare idag ska de försöka enas och lägga förslag om konkreta åtgärder.
In i det sista är länderna oense. Tyskland, Nederländerna och andra rikare euroländer vill inte gå i borgen för andras skulder. De vill hellre se stödlån från krisfonden på upp till två procent av EU-ländernas BNP.
För att blidka länderna i Syd utlovar Tyskland att lånen skulle komma utan större villkor och utan krav på åtstramningar som under eurokrisen, men troligtvis räcker inte det för att möta den ekonomiska krisen.
Robert Bergqvist, chefsekonom på banken SEB, konstaterar att lån på två procent av BNP inte räcker långt i länder som Italien och Spanien som drabbats hårt av coronautbrottet.
– Det skulle inte ge så jättemycket hjälp. Det här är ett större behov som Italien och Spanien kommer att behöva, säger han.
Samtidigt säger han att länder i dag kan bära en större statsskuld än tidigare. Så även om Italien har EU:s nästa högsta skuld, över 130 procent av BNP, så kan det finnas utrymme att öka den för att ge omfattande stöd nationellt.
– Idag har vi ett helt nytt räntelandskap vilket gör att vi kan ha högre smärtgränser för när statsskulderna blir ett problem. Så jag tror att det fortfarande finns utrymme för Italien att öka sin skuldsättning, säger Robert Bergqvist, chefsekonom på banken SEB.