Oron mot ny stödlinje: Svårt att fånga upp alla
I vår öppnar en ny nationell orostelefon mot våldsbejakande extremism, men linjen kan ha svårt att fånga upp alla.
– Hade jag ring en organisation så hade jag aldrig fått tillbaka min son, säger Khalil, vars son anslöt till jihadistiska terrorgruppen Nusrafronten i Syrien för några år sedan.
Den nya stödlinjen kommer att drivas i Rädda barnens regi i samarbete med Centrum mot våldsbejakande extremism.
Lyssna: Oron mot ny stödlinje: Svårt att fånga upp alla
I vår öppnar en ny nationell orostelefon mot våldsbejakande extremism, men linjen kan ha svårt att fånga upp alla.
– Hade jag ring en organisation så hade jag aldrig fått tillbaka min son, säger Khalil, vars son anslöt till jihadistiska terrorgruppen Nusrafronten i Syrien för några år sedan.
Den nya stödlinjen kommer att drivas i Rädda barnens regi i samarbete med Centrum mot våldsbejakande extremism.
För fem år sedan anslöt sig När Khalils son anslöt till till den jihadistiska terrorgruppen Nusrafronten i Syrien för fem år sedan fanns inte någon nödtelefon. Men även om det hade gjort det så tror han att han hade använt sig av den.
– Jag tror inte att jag hade kontaktat dem i första skedet. Jag känner min son mycket väl. Hade han vetat att jag hade gått till någon myndighet eller organisation hade jag väl aldrig fått tillbaka honom, säger han.
Mellan februari 2017 och december 2018 drev Rädda barnen en stödlinje dit anhöriga, eller personer som själva ville lämna extremistiska miljöer, kunde höra av sig. Linjen lades ner när regeringen drog in finansieringen. Men nu ska alltså Rädda barnen återigen ta upp det arbetet med stöd från Centrum mot våldsbejakande extremism.
Att det finns en rädsla att höra av sig eller ge sig till känna är något som man tar på stort allvar.
– Man är helt anonym när man ringer till oss. När man hör av sig så får man ett ärendenummer och det är den enda kopplingen som finns till personen som ringer. Så vi ser inga telefonnummer, inga namn eller var man ringer ifrån, säger Mana Entezarjo, rådgivare på Rädda barnen.
Liksom förra gången stödlinjen fanns kommer man nu kunna ta emot samtal på flera olika språk, bland annat arabiska, persiska, dari, turkiska och engelska. Om det finns behov kommer man även att ta in tolkar. Mana Entezarjo säger att det är viktigt att kunna erbjuda flera språk även om en klar majoritet av samtalen är på svenska.
Khalils familj tog aldrig någon kontakt med svenska myndigheter eller organisationer, istället kämpade de hårt på egen hand för att få sonen att tänka om.
– Inom familjen gjorde vi allt för att få tillbaks vårt barn och vi tackar gud för att vi lyckades med det efter några månader, säger han.