Etableringsstopp kan strida mot grundlagen
Att införa ett etableringsstopp för religiösa friskolor kan strida mot grundlagen. Det är slutsatsen i den utredning om konfessionella friskolor som lämnas över till regeringen på en presskonferens som äger rum just nu. Enligt överenskommelsen mellan regeringen, Liberalerna och Centerpartiet ska ett etableringsstopp införas och trots osäkerheten om det är förenligt med grundlagen, vill utbildningsminister Anna Ekström att regeringen går vidare med det löftet.
Klassrum (arkivbild).
Lyssna: Religiösa friskolor: Regeringen håller fast vid etableringsstopp
Att införa ett etableringsstopp för religiösa friskolor kan strida mot grundlagen. Det är slutsatsen i den utredning om konfessionella friskolor som lämnas över till regeringen på en presskonferens som äger rum just nu. Enligt överenskommelsen mellan regeringen, Liberalerna och Centerpartiet ska ett etableringsstopp införas och trots osäkerheten om det är förenligt med grundlagen, vill utbildningsminister Anna Ekström att regeringen går vidare med det löftet.
– I januariavtalet är vi överens om att det är så viktigt att den svenska skolan håller ihop så vi är överens om att vi vill införa ett etableringsstopp för fristående religiösa skolor. Jag är glad över att ha fått ett förslag över hur det ska kunna göras, säger Anna Ekström.
Det är tidigare barn- och elevombudet Lars Arrhenius som har utrett hur ett etableringsstopp skulle kunna införas och vilka konsekvenser det skulle få.
Det han har kommit fram till är att det finns utmaningar, som han skriver, när det gäller såväl grundläggande fri- och rättigheter som näringsfrihet och religionsfrihet.
Bland annat skulle det kunna strida mot Europakonventionen som ger föräldrar rätt att välja utbildning som överensstämmer med familjens religiösa övertygelse. Ett etableringsstopp skulle även kunna bryta mot barnkonventionen, som ju nyligen blev del av svensk lag.
Lars Arrhenius skriver också att det förvisso finns exempel på att religiösa friskolor inte följer regelverket som gäller för de här skolorna men att det är tveksamt om problemen är så omfattande att det skulle försvara en inskränkning av grundläggande fri- och rättigheter. Dessutom handlar det om få elever, cirka en procent av alla elever i Sverige, som går i en skola som uppgivit att den är konfessionell.
Så är det värt att riskera att bryta mot grundlagen och internationella överenskommelser?
– I svensk skola ska varje barn och varje elev vara fri att forma sin egen uppfattning och bestämma om sin egen framtid, säger Anna Ekström.
Det är inte första gången som en regering försökt införa ett förbud mot religiösa friskolor. Redan 2004 konstaterade dåvarande skolminister Ibrahim Baylan att det inte gick att förena med Europakonventionen. Men Anna Ekström hoppas att Europadomstolen ska ta hänsyn till exempelvis vikten av integration i den svenska skolan.
Lars Arrhenius föreslår också en rad åtgärder för att öka kontrollen; att det ska bli obligatoriskt att anmäla religiös inriktning när man vill starta en friskola. Idag är det frivilligt. Att den som vill starta en friskola måste uppfylla ett demokrativillkor som innebär respekt för såväl barn och elever som det demokratiska styrelseskicket. För att se till att det här efterlevs ska kommunernas och Skolinspektionens tillsynsansvar öka.
Är det tillräckligt?
– Förslagen att öka kontrollen behövs samtidigt som vi behöver ett förbud av nyetablering av religiösa friskolor, säger utbildningsminister Anna Ekström.