Här är länderna med störst katastrofrisk
Jemen, Kongo och Syrien är de länder där invånarna i år löper störst risk för att drabbas av humanitära katastrofer. Det konstaterar den internationella hjälporganisationen International Rescue Committee, IRC, som årligen analyserar katastrofriskerna i världen.
Kroppar lastas på en lastbil i Ariha i Syrien.
Lyssna: Här är länderna med störst katastrofrisk
Jemen, Kongo och Syrien är de länder där invånarna i år löper störst risk för att drabbas av humanitära katastrofer. Det konstaterar den internationella hjälporganisationen International Rescue Committee, IRC, som årligen analyserar katastrofriskerna i världen.
Länderna som löper de största riskerna är också de som har svårast att skydda sin befolkning mot nya kriser och förvärrade tillstånd. Ljusglimtarna är fortsatt oroväckande få för de länder vars invånare redan har det svårast.
Väpnade konflikter, katastrofal ekonomi, misslyckat ledarskap och ett tillsynes njuggt intresse från omvärlden om att på allvar försöka komma tillrätta med konflikterna nämns som huvudorsaker till att redan sårbara och utsatta befolkningar har en lång väg kvar till säkerhet.
Andra orsaker som nämns är en ökad respektlöshet för internationella människorättslagar och det man i rapporten kallar en ”kris för globalt ledarskap”. Faktorer som innebär att riskerna snarare ökar än minskar under det kommande året.
IRC:s risklista toppas för andra året i rad av Jemen, landet som av FN stämplats som världens värsta pågående katastrof. Därefter kommer Demokratiska republiken Kongo, Syrien, Nigeria, Venezuela och Afghanistan.
De tio länder som ligger högst på risklistan står för tre fjärdedelar av världens flyktingar och omkring hälften av världens sammanlagda behov av bistånd.
Det ser mörkt ut för de redan värst utsatta. Raserade hälsosystem, sjukdomsutbrott, fattigdom och hunger innebär små marginaler mot en fullständig katastrof. Dessutom är en gemensam nämnare svårigheterna att nå fram med hjälp till behövande.
Att världssamfundet dessutom sällan lyckas komma överens om politiska lösningar eller seriösa diplomatiska ansträngningar innebär att rötterna till svårigheterna aldrig riktigt rycks upp och att riskerna fortsätter att vara överhängande för de redan hårdast utsatta.