Krisen i Venezuela – missnöjet bland landets militär kan vara stort
Oroligheterna i Venezuela fortsätter och har under veckan eskalerat med flera allvarliga incidenter. Landets militära styrkor står fortfarande upp för regeringen, men nya uppgifter visar att missnöjet även där är större än vad president Nicholás Maduro har velat påskina. Över 90 personer har dödats i de regeringskritiska protesterna.
Lyssna: "Vi ger inte upp trots rädsla och blockader"
Oroligheterna i Venezuela fortsätter och har under veckan eskalerat med flera allvarliga incidenter. Landets militära styrkor står fortfarande upp för regeringen, men nya uppgifter visar att missnöjet även där är större än vad president Nicholás Maduro har velat påskina. Över 90 personer har dödats i de regeringskritiska protesterna.
Demonstranterna som i torsdags samlats utanför Högsta domstolen i Caracas möttes som så många gånger förr av tårgas. Människor pressades in i ett närliggande köpcenter och minst 45 personer behövde vård.
– Vi stannar kvar på gatorna så att Maduro och hans regering ska förstå att vi inte ger upp trots repression, rädsla och blockader, förklarade kongressledamoten Carlos Paparoni för nyhetsbyrån Reuters.
Dagen innan stormade regeringstrogna den oppositionsledda kongressen med påkar och metallrör, vilket slutade med att flera personer slogs blodiga och behövde föras till sjukhus.
Philip Gunson är analytiker på International Crisis Group i Venezuela. Han säger att regeringen uppenbarligen gett upp tanken på att behålla makten genom fria val och att krisen - som innebär akut brist på allt från mat till mediciner - förvisso pågått länge, men att missnöjet exploderat i och med åtgärderna för att stärka regeringens makt och att många först nu börjat koppla den ekonomiska krisen till den politiska.
90 personer har dödats under de regeringskritiska protesterna. Stödet från landets polis och militär är avgörande för Maduro. Men efter förra veckans spektakulära helikopterattack, har nya uppgifter kommit som tyder på att missnöjet inom militären är långt mer utbrett än vad regeringen vill påskina. Minst 123 militärer har gripits de senaste månaderna - varav ett 70-tal anklagas för desertering, uppror, förräderi eller olydnad.
Philip Gunson tror att många är missnöjda, men förklarar att steget därifrån till att vägra lyda order är långt.
– Det skulle innebära automatvapen på gatorna och många döda, vilket många officerare inser kan göra dem personligen skyldiga till allvarliga människorättsbrott om de dras inför rätta i internationell domstol, säger Phil Gunson.
Nästa steg för Maduro är den nya nationalförsamling som den 30 juli ska väljas för att skriva om grundlagen.
Philip Gunson anser att Venezuela redan är en diktatur men oroas för vad som kommer att hända om församlingen tillsätts som planerat.
– Då kommer de att få absolut makt, säger han och förklarar att det sannolikt kan leda till att våldet eskalerar ännu mer.