Trendbrott för Sverige i Pisa-mätningen
En niondeklassare klurar på ett matteproblem bakom sin dator under en mattelektion på Trädgårdstadsskolan i Tullinge
I Pisa-mätningen som utfördes förra året och som presenteras i dag går det bättre för Sverige än vad det har gjort förut. För första gången sjunker inte resultaten för svenska 15-åringar.
Förra gången PISA-mätningen gjordes 2012 låg Sverige under genomsnittet för de medverkande OECD-länderna i samtliga ämnen som mäts men i den mätning som presenteras idag ligger Sverige på genomsnittet eller över.
Pisa mäter kunskaperna i naturvetenskap, matematik och läsförståelse. Naturvetenskap är i fokus i den senaste mätningen och där får Sverige 493 poäng vilket är en ökning med nio poäng jämfört med 2012. Den ökningen är för liten för att vara statistiskt säkerställd. Det här innebär att Sverige ligger på genomsnittet.
I läsförståelse får Sverige 500 poäng vilket är en ökning med 17 poäng och innebär att Sverige ligger över genomsnittet.
I matematik får Sverige 494 poäng vilket är genomsnittet i OECD och en ökning med 16 poäng sedan 2012.
Det går alltså bättre för Sverige i samtliga ämnen sedan 2012 men det är fortfarande långt kvar till resultaten i början av 2000-talet.
Likvärdigheten i svensk skola minskar. Skillnaderna ökar mellan elever med bättre socioekonomiska förutsättningar än de med sämre. Den skillnaden är större än i genomsnittet inom OECD. Även skillnaden mellan utlandsfödda elever och svenskfödda ökar och den skillnaden är också större än i genomsnittet.
Det här förklaras i rapporten delvis med den stora flyktinginvandringen till Sverige. Men den här mätningen gjordes under våren 2015, alltså innan den största flyktinginvandringen började. Även när man väger in de socioekonomiska skillnaderna finns får svenskfödda elever högre resultat än utlandsfödda.
Även gapet mellan de högst presterande eleverna och de lägst presterande eleverna ökar och ligger över genomsnittet inom OECD.
Allt fler elever går i privata friskolor. Inom naturvetenskap presterar eleverna på friskolor högre men när man räknar in de socioekonomiska aspekterna får elever i kommunala skolor högre resultat. Så ser det ut även inom andra OECD-länder.
Svenska elever lägger ner mindre tid på skolarbetet, 40 timmar per vecka. Genomsnittet inom OECD är 44 timmar per vecka. Men resultaten visar att svenska elever använder sin tid effektivt.
Pisa-mätningen gjordes under 2015 av 540 000 15-åringar. Tanken med proven är att mäta i vilken utsträckning 15-åringar har tillräckliga kunskaper för att leva i ett modernt samhälle, hur mycket omvärldskunskap de har. Tanken är att mäta hur elever kan använda sina kunskaper i andra sammanhang än vid själva provtillfället.