Pisa sätter fokus på ojämlikhet
Ekots inrikespolitiske kommentator Tomas Ramberg.
Regeringen har anledning att andas ut en smula efter dagens Pisa-släpp. Inte för att den kan ta åt sig äran för uppgången. Utan för att rapporten sätter fokus på vänsterfrågan om växande ojämlikhet, kommenterar Ekots Tomas Ramberg.
Regeringen kan inte med hedern i behåll ta åt sig äran för att den svenska skolans resultat förbättrats sen den stora Pisa-chocken för tre år sen. När mätningarna gjordes hade den rödgröna ministären knappt kommit igång och den eventuella politiska credden tillfaller därmed den tidigare alliansregeringen.
Men om flera tecken tyder på att skolresultaten går åt rätt håll kommer det ändå i det långa loppet att gynna regeringen - rätt eller fel får det sittande styret ta ansvar i med och motgång.
Dessutom sätter Pisa fokus på ett vänsterargument: Att den svenska skolan blivit sämre på att kompensera för sociala skillnader. Från att ha varit ett av de länder som varit bäst på social likvärdighet har Sverige på 15 år halkat ner till ett genomsnitt för OECD-länderna. Ett resultat som kommer att lyftas fram av rödgröna politiker som länge drivit frågan om ökade klyftor mellan elever. Där föräldrarnas stadsdel, inkomst och utbildning tycks väga allt tyngre för unga människors framtidsutsikter.
Intressant är också vad mätningen säger om invandringens betydelse. Den har enligt Skolverket inte haft någon negativ effekt på snittresultatet i Pisa. Och elever med utländsk bakgrund har förbättrat sina prestationer något snabbare än svenska elever, även om det skett från en lägre nivå.
Flyktingvågen från hösten 2015 inte finns med i dagens material och kan därför slå igenom först i nästa mätning som kommer 2019. Men beskeden hittills kan dämpa de mest pessimistiska bedömningarna av invandringens påverkan på nästa Pisa-besked.