Tiotusentals flickor och kvinnor i Sverige kan vara könsstympade
Sjuksköterska förbereder provtagning.
Lyssna: "Ingen frågade om jag var könsstympad"
Den svenska sjukvården är dålig på att fånga upp kvinnor som utsatts för könsstympning. I den hälsoundersökning som erbjuds alla nyanlända som kommer till Sverige saknas ofta frågor om omskärelse eller könsstympning, och det gör att många drabbade som skulle ha kunnat få hjälp aldrig får det.
Hayat Bihi blev könsstympad i Somalia och har bott i Sverige i två år.
– När jag gick på min hälsoundersökning var det ingen som frågade mig om jag var könsstympad. Det påminner lite om Somalia där ingen frågar eller bryr sig om kvinnors hälsa. Jag skulle önska att alla flickor och kvinnor får den frågan, säger Hayat Bihi som är 22 år gammal och bor i Stockholm.
Könsstympning innebär att hela eller delar av klitoris och blygdläpparna skärs bort. I vissa fall sys också slidan ihop för att försäkra sig om att flickan är oskuld när hon ska gifta sig.
De drabbade kommer ofta från länderna på Afrikas Horn, där det anses vara tradition att könsstympa kvinnor. Men de kommer också från en del andra afrikanska och asiatiska länder.
Enligt en kartläggning från Socialstyrelsen kan 38 000 flickor och kvinnor i Sverige vara könsstympade.
Men i de hälsoundersökningar som erbjuds nyanlända till Sverige saknas ofta frågor om könsstympning.
Av de tre stora landstingen är det ett - Stockholm - som rekommenderar att frågan ska tas upp. Västra Götaland och Skåne gör det inte.
Och det är olyckligt, tycker Bita Eshraghi som är gynekolog på Södersjukhuset i Stockholm och hjälper kvinnor med problem som orsakats av könsstympning.
– Jag tycker absolut att det borde ingå i rutinhälsoundersökningen när man kommer. Så länge man ställer frågan med respekt tycker jag inte att det finns några som helst hinder, säger Bita Eshraghi.
Pia Landgren är hälso- och sjukvårdsstrateg i Region Skåne, och hon säger att det - trots allt - är fritt fram för den nyanlända att ta upp vilka problem som man vill under hälsoundersökningen.
– Det utesluts ju inte att man kommer in på de här frågorna. Alla vårdbehov ska ju diskuteras och kunna tas upp, säger Pia Landgren.
Men det är inte så lätt att prata om de här sakerna, säger 22-åriga Hayat Bihi, som trots att hon bor i Stockholm där landstinget uppmanat sina vårdcentraler att beakta kvinnlig könsstympning, aldrig fick frågor om det på sin hälsoundersökning.
– Eftersom jag skäms för att prata om det jag har blivit utsatt för så antydde jag att jag känner smärta i de nedre regionerna nära klitoris och inte ens då reagerade sjukvårdspersonalen. Jag tycker att det är konstigt, säger Hayat Bihi.