Nyanlända lärare: Brott i hemlandet syns inte i svenska register
Foto: Polisen samt Jessica Gow/TT.
Lyssna: "Det är en komplex fråga"
Regeringen vill att nyanlända lärare och förskollärare ska kunna snabbutbildas för att arbeta i skolan. Men det utdrag ur polisens belastningsregister som varje lärare måste lämna till arbetsgivaren fångar inte upp utländska lärares eventuella brottslighet i hemlandet.
– Det är ju svårt. Finns det inga register att titta i så är det naturligtvis svårt att säkerställa de kraven. Så det är en komplex fråga, där finns lite att göra, säger Maria Rönn, vice ordförande för Lärarförbundet.
Bland de nyanlända som tagit sig till Sverige finns ungefär 1900 lärare eller förskollärare. Genom ett så kallat snabbspår vill regeringen nu att de snabbt ska utbildas och parallellt placerat på praktik i en skola.
Förhoppningen är att de inom några år kan ha en svensk lärarlegitimation och kan börja arbeta i den svenska skolan där det i dag rådet lärarbrist. Alla som erbjuds ett jobb i skolan måste enligt lagen visa upp ett utdrag ur polisens belastningsregister.
Skyldigheten gäller bara utdrag ur det svenska registret. En utländsk lärare har därför ett prickfritt register, såvida inte person dömts för brott under den tid då de vistats i Sverige. Eventuell brottslighet i hemlandet fångas alltså inte upp i svenska polisens belastningsregister.
Den här omständigheten är känd för parterna som nu arbetar med snabbspåret för nyanlända lärare. Och man har ingen given lösning på problematiken, säger Maria Rönn på Lärarförbundet.
– Vi har med detta i de arbetsprocesser som finns runt snabbspåren.
Även Skolverket är bekant med situationen. Myndighetens chefsjurist Jonas Nordström tror att frågan kan aktualiseras i och med snabbspåret.
Är det ett problem att man inte har någon bild av den belastningshistorik som eventuellt kan förekomma?
– Ja, det kan vara, men samtidigt är det viktigt att komma ihåg att ett utdrag ut belastningsregistret bara är en del i skolans säkerhetsarbete. Sen måste skola förvissa sig om att man har rutiner för hur nya lärare tas emot, var de få för arbetsuppgifter och att de får information om vilka regler som gäller, säger Jonas Nordström.
– Sen är det naturligtvis upp till rektorn att försöka bilda sig en uppfattning om den här lärarens lämplighet vid anställningsintervju, och referenstagning om det går.
Enligt Skolverket är det även viktigt att rektorerna ger nyanlända lärare en mer allmän bild av hur man arbetar och i skolan.
– Det är naturligtvis väldigt viktigt att man på skolorna hela tiden har en dialog mellan lärare och rektor om den här typen av frågor. Det är hela tiden elevens trygghet som står i centrum, säger Jonas Nordström, chefsjurist på Skolverket.