Rejäl svensk rabatt på EU-avgiften
Sverige får en rejält höjd rabatt på EU-avgiften i det senaste kompromissförslaget på toppmötet i Bryssel. I utbyte accepterar Sverige och de andra sparsamma länderna bidrag i mångmiljardklassen till coronadrabbade länder.
Frankrikes Emmanuel Macron och Tysklands Angela Merkel i samtal på EU-toppmötet.
Lyssna: Rejäl svensk rabatt på EU-avgiften
Sverige får en rejält höjd rabatt på EU-avgiften i det senaste kompromissförslaget på toppmötet i Bryssel. I utbyte accepterar Sverige och de andra sparsamma länderna bidrag i mångmiljardklassen till coronadrabbade länder.
I det senaste kompromissförslaget om unionens budget och coronastöd får Sverige en rabatt på EU-avgiften på 1 069 miljoner euro, motsvarande drygt 11 miljarder kronor, per år.
Det är en rejäl höjning med 2,5 miljarder kronor mer jämfört med det tidigare förslaget som kom för två dagar sedan.
Även Sveriges bundsförvanter Danmark, Nederländerna och Österrike får rejält höjda rabatter.
I utbyte accepterar länderna stora bidrag, på 390 miljarder euro, till coronadrabbade länder. Ytterligare stöd på 360 miljarder euro ska betalas ut som lån, vilket gör att man fortfarande har ett totalt stöd på 750 miljarder euro som tidigare, om än med lägre bidragsdel.
Detta ogillas av sydländerna som kommer att bli de främsta mottagarna av stödet, men de uppges trots allt ställa sig bakom förslaget då de är angelägna om att åka hem från toppmötet med en uppgörelse om att få bidrag.
Men Frankrikes president Emmanuel Macron har hårdnackat velat hålla fast vid minst 400 miljarder i bidrag. Det återstår att se om han accepterar det nya förslaget.
När det gäller EU:s ordinarie budget för de kommande sju åren ligger den som väntat kvar på samma nivå som i tidigare förslag, 1070 miljarder euro. Det sker dock ytterligare nedskärningar i forskning och innovation vilket Sverige hade velat satsa mer på.
Sammantaget har ledarna det senaste dygnet tagit stora kliv mot en överenskommelse. Men det finns fortfarande potentiella fallgropar, inte minst frågan om rättsstat.
I det senaste förslaget finns det fortfarande en koppling mellan utbetalning av EU-medel och krav på att länderna ska följa rättsstatens principer.
Ungerns Viktor Orbán har velat ta bort den kopplingen helt och hållet och frågan är om han accepterar den skrivning som nu ligger på bordet.
Även Polen har varit kritisk till texten om rättsstat men motståndet kan kanske minska då landet får en kontroversiell klimatgåva i det senaste förslaget. Polen kan där får pengar ur EU:s gröna omställningsfond även om landet inte förbinder sig att nå klimatneutralitet till år 2050, vilket är EU:s övergripande mål.