Stor upprustning av riksgränsen mot Norge
En fem meter bred gränsgata ska röjas fri från växtlighet och de stora stenrösen som markerar gränsen ska restaureras.
De stora stenröserna ska målas om och byggas upp igen. Man ska kunna stå vid ett röse och se ända bort till nästa.
Lyssna: Stor upprustning av riksgränsen mot Norge
En fem meter bred gränsgata ska röjas fri från växtlighet och de stora stenrösen som markerar gränsen ska restaureras.
– Det tycker jag låter bra, att man tar bort sly så man ser var gränsen går. Det kan ju vara en kul känsla att nu går man över till ett annat land, säger Christine Viberg på Frösön i Östersund.
I dag är den över 160 mil långa riksgränsen igenväxt på många håll. Det är lantmäteriet som fått uppdraget att röja upp den långa gränssträckan. Norge och Sverige delar på arbetet. Det svenska uppdraget är att röja från Valsjöbyn i norra Jämtland upp till Treriksröset.
– Det är en fem meter bred gata som ska hållas fri från sly och träd. Så det är röjsåg och ibland motorsåg som gäller, säger Martin Lidberg, riksgränskommissarie på det svenska Lantmäteriet.
Även skyltar ska sättas upp och de närmare 650 gränsrösen, många stora stenrösen, som markerar gränsen ska restaureras.
– De här rösena kan ha rasat efter tidens tand, med frost och tjäle och annat som förstört dem. De flesta finns kvar men en del är trasiga. Och då måste vi stapla upp stenarna igen och sen ska vi mäta in så vi får väldigt bra koordinator eller positionsbestämning på dem, så vi får en digital riksgräns också.
De stora stenrösena ska målas om i samma gula, numera urblekta färg för att de ska vara lätta att se. När man står vid ett röse ska man kunna se ända bort till nästa. Och positionsbestämningen gör att man för första gången kommer att kunna se digitalt när man passerar gränsen, om man till exempel vandrar på en skogsstig.
– Ja det tycker jag är bra, åker du på en bilväg är det skyltat men går du i skogen tänker du nog inte "nu passerar jag en landgräns" så det låter som en bra idé, säger Christine Viberg,
Det finns även andra fördelar med tydligare gränsövergångar enligt Martin Lidberg på Lantmäteriet.
– Även förstås markägare med ägor vid gränsen bör få veta var gränsen går nånstans, så man inte sätter igång och avverkar skog i grannlandet eller tvärtom.
Arbetet ska vara klart om fyra år och den svenska kostnaden beräknas till 14 miljoner kronor.