Epokgörande strejken förändrade Sverige
I dag är det 50 år sedan 4 700 arbetare vid statliga LKAB:s gruvor i Norrbotten gick ut i en epokgörande strejk. Strejken bidrog till att det svenska arbetslivet förändrades genom ny lagstiftning som gav arbetstagarna ökat inflytande, exempelvis medbestämmandelagen MBL.
Reino Niemi var med när gruvstrejken inleddes.
Lyssna: Epokgörande gruvstrejken förändrade Sverige
I dag är det 50 år sedan 4 700 arbetare vid statliga LKAB:s gruvor i Norrbotten gick ut i en epokgörande strejk. Strejken bidrog till att det svenska arbetslivet förändrades genom ny lagstiftning som gav arbetstagarna ökat inflytande, exempelvis medbestämmandelagen MBL.
– Vi är väldigt stolta över dem som faktiskt satte sig ner då, och väldigt glada, måste jag säga, för det vi har fått som efterdyningar av det, vi arbetare, säger Anders Elenius som är facket Gruvtolvans ordförande vid LKAB i Kiruna.
– Den bidrog till att förändra hela samhällsklimatet i Sverige under 1970-talet eftersom många av de frågor som gruvarbetarna drev kom att få genomslag i lagstiftning och sociala reformer och så vidare, säger Kjell Östberg, professor vid samtidshistoriska institutet vid Södertörns högskola.
Han syftar bland annat på medbestämmandelagen MBL, lagen om anställningsskydd, LAS och sänkt pensionsålder till 65 år.
– Allt det här berodde naturligtvis inte bara på gruvstrejken, men kanske på de kedjereaktioner som gruvstrejken satte igång.
Orsaken till gruvstrejken var missnöje med ackordslönerna, men också med det system för arbetsledning som LKAB infört efter att ha anlitat en amerikanskt managementfirma:
– Det var en väldigt hierarkisk struktur som man försökte genomföra, säger Kjell Östberg.
En av de 35 gruvarbetare som utlöste konflikten genom att sittstrejka i truckverkstaden vid Svappavaaragruvan den 9 december var Reino Niemi.
– Det var absolut lönerna, för de var ju usla, och sen var det det här mänskliga, vi betraktades verkligen som djur. Vi hade inget värde, vi jagades hela tiden.
Strejken var avtalsstridig, alltså en så kallad vild strejk:
– Den var ju olaglig, men vad gör en människa när den är i nöd.
Efter strejken fick LKAB:s gruvarbetare månadslön i stället för ackordslön och förbättrade arbetsvillkor.
Grete Solvang Stoltz, är HR- och hållbarhetsdirektör vid det statliga gruvbolaget i dag:
– Jag ser ju det som en start som tillsammans med andra händelser ledde till positiva förändringar i svenskt arbetsliv.