Demokratin hotad i Almedalen
Hur kan demokratin skydda sig mot totalitära krafter? Den frågan ställdes på sin spets när nazister, för andra året i rad, tog sig till Almedalen för att störa och utmana dem som de själva kallar makteliten.
Nordiska motståndsrörelsen i Visby.
Lyssna: Demokratin hotad i Almedalen
Hur kan demokratin skydda sig mot totalitära krafter? Den frågan ställdes på sin spets när nazister, för andra året i rad, tog sig till Almedalen för att störa och utmana dem som de själva kallar makteliten.
Mia Stuhre, som varit projektledare för Almedalsveckan, konstaterar att de lyckades, åtminstone delvis.
– Almedalsveckan och Almedalsandan för mig är en inkluderande plats där man får lov att ha åsikter och där du ska känna dig trygg att framföra dina åsikter. Jag har fått signaler att det finns flera organisationer och personer som inte har känt det i slutet av veckan och det gör mig verkligen ledsen, säger hon.
Det var på onsdagskvällen som en grupp från den nazistiska organisationen Nordiska motståndsrörelsen kom till Visby för att delta i Almedalsveckan under tre dagar.
De hade fått nej från kommunen att delta, vilket fastställdes av förvaltningsrätten. Men hos polisen fick de tillstånd att anordna ett bokbord och hålla torgmöte. De kunde också boka tid för att använda de öppna talarplatserna.
– Vi har diskuterat om vi ska ta bort de öppna talarplatserna eller inte, men på en demokratiskt mötesplats kan vi inte dra bort möjligheten att tala, säger Mia Stuhre.
Kommunen kan alltså säga nej till en våldsbejakande och rasistisk organisation som Nordiska motståndsrörelsen, med domstolsstöd, samtidigt som polisen säger ja till samma organisation.
Anledningen är att kommunen utgår från lokal ordningsstadga och rollen som markägare, medan polisen har en grundlag att följa.
– Ja, så är det ju i grundlagen. Man har rätt att stå och prata, men man har inte rätt att begå brott, säger Fredrik Persson, biträdande kommenderingschef för polisen under Almedalsveckan.
Demokratin drog det kortaste strået i Almedalen, med de lagar som finns idag. Men statsminister Stefan Löfven (S) lovade i sitt tal i Almedalen att ändra på lagen, om det visar sig nödvändigt för att skydda det demokratiska samtalet och hindra att människor tystas av rädsla för våldsbejakande extremister.
Mia Stuhre hoppas att Almedalen kan bidra till en sådan förändring.
– Jag hoppas att vi om ett par år kan titta tillbaka på 2017 och 2018 och säga att det var då vi påbörjade arbetet med att förändra bilden av vad som är okej och inte okej i Sverige, säger hon.