Forskare efterlyser mer öppenhet från läkemedelsbolag
Det är lättare för en patient i Storbritannien än i Sverige att få veta om doktorn har fått lön av ett läkemedelsbolag eller inte, anser forskare.
Foto: Janerik Henriksson/TT.
Lyssna: Svårare att se om läkarna påverkas att skriva ut vissa läkemedel mer än andra
Det är lättare för en patient i Storbritannien än i Sverige att få veta om doktorn har fått lön av ett läkemedelsbolag eller inte, anser forskare.
I fem år har den europeiska läkemedelsbranschen haft en uppförandekod som innebär att bolagen ska redovisa om de betalar ut till exempel konsultarvoden till läkare. Det handlar till exempel om när läkare får betalt för att skriva rapporter åt läkemedelsbolag, eller när bolagen betalar för konferenser.
Sociologen Shai Mulinari vid Lunds universitet har tillsammans med fyra andra forskare jämfört hur redovisningarna görs i nio olika EU-länder. Storbritannien visar sig vara det enda land som har en central databas som är lätt att söka i.
– Varför ska det vara omöjligt, eller väldigt svårt för en svensk patient att ta reda på om ett visst läkemedelsbolag har en relation till läkaren, medan om du är en brittisk patient, ja då kan du bara gå in i en databas och söka, säger Shai Mulinari.
Utan en central databas, som bland andra Sverige saknar blir det svårare att se om läkarna påverkas att skriva ut vissa läkemedel mer än andra, anser Shai Mulinari.
– Vi kan inte se mönster, vi kan inte se om det påverkar förskrivning och så vidare. Det finns väldigt liten transparens.
I Sverige betalar läkemedelsindustrin inte längre för läkares konferensresor. Här lägger branschorganisationen Lif upp rapporter för varje bolag, på sin hemsida. Det finns ingen central databas att söka i. Rikard Pellas som ansvarar för etikfrågor på Lif tycker att redovisningarna är tillräckligt öppna.
– Jag tycker att vi är transparenta och rapporterna finns där, säger Rikard Pellas.
Enligt Rikard Pellas är det mellan 80 och 85 procent av läkarna som väljer att vara öppna med sina inkomster från läkemedelsbolagen. I Sverige, liksom i de flesta av de nio länder som forskarna studerat är redovisningarna frivilliga. Forskarna anser att fler länder borde tvinga hälso- och sjukvårdspersonal att redovisa sina inkomster, som Frankrike, Portugal och Lettland har gjort.
– Utan lagstiftning kommer man inte åt problemet att läkarna inte vill vara med, säger Shai Mulinari.
Det håller inte Rikard Pellas på Lif med om.
– För svensk del ser jag inte att det är nödvändigt. Vi har levererat ett bra system, med transparens som vi är stolta över i den här branschen, säger han.
Forskarnas studie har publicerats i International Journal of Health Policy and Management.