Stäng inte de bästa skolorna i Sverige
Svd debatt, publicerad den 25 mars 2026
I den senaste genomförda internationella studien TIMMS (som mäter kunskaper i matematik och naturvetenskap i grundskolan) som inkluderar 60 länder finns Sverige med bland toppländerna. I den senaste PISA-mätningen presterade 15-åringar i Sverige över OECD-genomsnittet inom samtliga tre ämnesområden: läsförståelse, matematik och naturvetenskap.
Det innebär inte att allt i svensk skola är bra. Alltför många grundskolor förmår inte att ge sina elever de kunskaper som behövs för fortsatta studier. De allra flesta av dessa är kommunala skolor. Men i stället för att ta itu med de kommunala skolornas utmaningar handlar skoldebatten istället om att lägga ner de friskolor som generellt fungerar bäst.
För fem år sedan publicerade Skolinspektionen en rapport som granskade 28 grundskolor som under perioden 2010 till 2019 varje år tillhörde de skolor med lägst andel elever med godkända betyg. 26 av de 28 skolorna var kommunala.
På torsdagen den 26 mars presenterar Valfrihetskommissionen en ny rapport där vi har använt Skolinspektionens metodik och Skolverkets statistik för att analysera perioden 2016–2025. Vi har liksom Skolinspektionen undersökt skolorna med de sämsta resultaten, men vi har också undersökt skolorna med de bästa resultaten.
Under den studerade tioårsperioden var det omkring 75 procent av Sveriges niondeklassare som uppnådde kunskapskraven i samtliga ämnen. Nedbrutet på huvudman blir skillnaden betydande. I kommunala skolor är andelen cirka 72 procent och i fristående skolor cirka 84 procent. Det innebär omvänt att den andel elever som inte uppnår kunskapskraven – 28 procent jämfört med 16 procent – är nästan dubbelt så hög i kommunala skolor jämfört med friskolor.
Under den studerade perioden fanns det i genomsnitt 374 skolor som något eller flera år tillhörde de skolor som hade sämst resultat. 334 av dessa var kommunala och 40 var fristående.
Under mätperioden fanns i genomsnitt omkring 400 fristående grundskolor i landet. Endast 10 procent av dem tillhörde den fjärdedelen av skolor som hade sämst resultat. Av de omkring 1 100 kommunala skolorna tillhörde däremot drygt 30 procent de med sämst resultat.
Mest allvarligt är att 38 skolor varje år, från 2016 till 2025, tillhörde fjärdedelen med sämst resultat. Samtliga kommunala skolor. Årskull efter årskull har fått gå i dessa skolor med dålig utsikt att få den start i livet som de behöver. Skolor som dessa är i praktiken segregationsfabriker som alltför många blundar för.
Bland de 373 skolorna med de bästa resultaten var 206 fristående och 167 kommunala. Drygt 55 procent av landets allra bästa skolor var alltså fristående. Det beror på att mer än hälften av landets fristående grundskolor tillhörde den bästa kvartilen, vilket ska ses i ljuset av att endast 16 procent av Sveriges grundskoleelever gick i friskolor under perioden. 84 procent av grundskoleeleverna gick alltså i kommunala skolor, men ändå tillhörde bara 15 procent av de kommunala skolorna den bästa fjärdedelen i landet.
Sammanfattningsvis dominerade friskolorna med andra ord överlägset bland de bästa skolorna och var kraftigt underrepresenterade bland skolorna med sämst resultat.
Det är alltså den här mycket framgångsrika delen av svenskt skolväsende som vänsterpartierna och nu också Liberalerna vill lägga ner.
De blundar för fakta och påstår att friskolornas goda resultat beror på glädjebetyg. Det är inte sant. Som en genomgång från Almega Utbildning visar har friskolor varje år sedan 2016 haft en lägre andel elever, jämfört med kommunala skolor, som fått ett högre slutbetyg än vad de fick i betyg på det nationella provet i samma ämne.
De påstår också att friskolorna bara har ”enkla” elever. Det är heller inte sant. I flera av de skolor som tillhör de bästa är personer med utländsk bakgrund överrepresenterade. Ett exempel är Internationella Engelska Skolan, där över hälften av eleverna är födda utomlands eller har föräldrar som är det.
De hävdar vidare att skolor drivna som aktiebolag gör svensk skola sämre. Ännu ett fel. Tre av fyra fristående grundskolor drivs i bolagsform. De är avgörande för att friskolor i genomsnitt har klart bättre resultat än kommunala skolor.
Motståndet mot friskolor grundas inte i fakta, utan i den dogmatiska tron att politisk styrning är bättre än elevers och föräldrar valfrihet. Därför ska hundratusentals elever förlora sina skolor trots att det kommer sänka den svenska skolans resultat.
En ansvarsfull skolpolitik bör ha följande utgångspunkter:
- Gör det enklare för bra skolor att växa. Skolor som fungerar väl ska inte stoppas utan tvärtom uppmuntras att kunna erbjuda fler elever att få del av en välfungerande skola.
- Ställ krav på att inga skolor oavsett huvudman ska få fortsätta att underleverera år efter år. Skolledningar som inte lyckas ska bytas ut. Det finns gott om exempel på hur ny ledning har lett till dramatiskt förbättrade studieresultat.
- Låt bra skolor ta över skolor som inte fungerar bra. Friskolor med goda studieresultat bör erbjudas att ta över elever från kommunala skolor som har misslyckats – eller ta över hela skolan.
Det behövs ett skifte i svensk skoldebatt. Elevernas bästa måste gå före ideologisk dogmatik. Svensk skola har blivit bättre och friskolor bidrar till höjda resultat. Politiken borde fokusera på de skolor som inte fungerar.
Gunnar Hökmark
ordförande för Valfrihetskommissionen och tidigare Europaparlamentariker för Moderaterna