EU-ledarna kunde inte enas om toppjobben
Donald Tusk, ordförande i Europeiska rådet.
Lyssna: EU-ledarna kunde inte enas om toppjobben
EU-toppmötet i Bryssel avslutades under natten utan att man kommit överens om vilka som ska få de olika toppjobben inom EU.
Frågan skjuts i stället fram till ett extrainkallat toppmöte nästa vecka.
När EU:s ledare satte sig ner igår kväll för att mumsa på grön sparris, rökt lax och rostade mandlar och påbörja diskussionen om fördelning av EU:s toppjobb, konstaterade mötesledaren Donald Tusk snabbt att det inte fanns tillräckligt stöd för någon kandidat.
– Vi hade en lång diskussion om toppjobben, det fanns ingen majoritet för någon, bekräftade också Tusk efter mötet.
Det innebär att tillsättningen av ny ordförande i EU-kommissionen, ordförande i Europeiska rådet, talman i parlamentet, utrikeschef och ordförande i europeiska centralbanken skjuts på framtiden.
Ett nytt toppmöte är planerat till söndag nästa vecka.
Det som gör utnämning till topposterna till ett så knivigt pussel är att alla måste känna sig representerade. De olika politiska lägren, små och stora länder från nord, syd, öst och väst, samt män och kvinnor. Alla måste de få sin del av topp-jobbs-kakan.
Så pusslandet kommer fortsätta. Redan i morgon ska Donald Tusk ta upp nya förhandlingar, bland annat med parlamentet.
I parlamentet säger fortsatt en majoritet att de står fast kravet att nästa kommissionsordförande, vilket är den tyngsta av de fem posterna, måste vara en av toppkandidaterna som valdes ut på förhand inför EU-valet.
Den hållningen delas av flera tunga ledare, däribland Angela Merkel. Men Frankrikes president Emmanuel Macron håller inte med. Han sa efter mötet att toppkandidaterna från de största partigrupperna, kristdemokraten Manfred Weber, socialdemokraten Frans Timmermans och liberalen Margrethe Vestager, var ute ur leken.
Uppenbarligen är detta en fråga där EU-länderna är klart oense.
Oense var även de också i klimatfrågan. De försökte men misslyckades med att enas om ett mål att EU ska nå netto-noll-utsläpp till år 2050. Tre länder sa nej: Polen, Tjeckien och Ungern.
Sverige är ett av länderna som har drivit på för ambitiösare klimatmål. Statsminister Stefan Löfven tyckte ändå att skrivningarna om att man ska nå Parismålet, var en bra grund att stå på.
Något som Stefan Löfven och de andra stats- och regeringscheferna däremot lyckades enas om var arbetsplanen för de kommande åren, där man bland annat ska fokusera på migration, gränskontroll, klimatet, digitalisering och att fördjupa den inre marknaden.