"Visselblåsare behövs i riksdagen"
Några av de som undertecknande #metoouppropet mot sexuella trakasserier inom politiken var Birgitta Ohlsson, Maria Leissner, Maj-Lis Lööw och Rossana Dinamarca var några av politikerna som undertecknade upproret.
Lyssna: Flera förslag för färre sexövergrepp i riksdagen
Riksdagen bör inrätta en fristående så kallad visselblåsarfunktion dit riksdagsledamöter som utsatts för kränkande behandling och sexuella trakasserier ska kunna vända sig.
Det är ett av förslagen från riksdagens arbetsgrupp för jämställdhet.
– Vi tror att det skulle vara bra, och kännas tryggt, att veta att om det är så att jag är utsatt, så finns det någon instans jag kan gå till, säger Esabelle Dingizian (MP), avgående tredje vice talman, är ordförande.
Och hur skulle den fungera?
– Vi har inte pekat ut exakt. Men vad vi förstår så finns det flera olika möjligheter att ta fram något neutralt som känns bra för alla parter, säger Esabelle Dingizian.
Under den gångna mandatperioden har en arbetsgrupp bestående av representanter från alla partier haft fokus på jämställdheten i riksdagen.
De kartläggningar som gjorts visar att många ledamöter är nöjda med arbetsklimatet och bemötandet i riksdagen. Men framför allt kvinnor vittnar om att de har utsatts för härskartekniker och kränkande behandling.
Det finns åtskilliga exempel på hur deras utseende kommenteras, liksom ett antal händelser som bör betecknas som sexuella trakasserier, det visar arbetsgruppens slutrapport.
– Jag hade inte förväntat mig att man 2018 blir utsatt för sexuella trakasserier i Sveriges riksdag, säger Esabelle Dingizian.
Så hur reagerade du?
– Det blev lite förkrossande för mig. Jag tyckte att det är lite olustigt.
Det krävs ytterligare åtgärder för att riksdagen ska bli mer jämställd, anser arbetsgruppen. Bland annat bör partierna visa ett ökat engagemang.
Ett av förslagen är också att i riksdagen inrätta en visselblåsarfunktion som är oberoende från partierna. Tanken är att ledamöter som själva har blivit utsatta för sexuella trakasserier, eller varit med om att någon annan blivit det, ska kunna kontakta en särskild enhet.
Det kan vara svårt för en politiker att vända sig till sin egen gruppledare och berätta, enligt Esabelle Dingizian.
– Så det är därför vi föreslår att det är någon som är mer neutral som man kan gå till.
Vad tror du skulle bli bättre om det fanns en sådan här central funktion?
– Min förhoppning är ju att man inte ska behöva använda en sådan funktion. Det är som en försäkring, du köper en försäkring,men du vill helst inte använda dig av den, säger Esabelle Dingizian.
