50 år sedan Warzawapaktens invasion
Säkerhetsvakter håller tillbaka protestanter som samlats för att motsätta sig Tjeckiens premiärminister Andrej Babis, som anklagas för att under den kommunistiska eran ha samarbetat med kommunisternas säkerhetspolis.
Lyssna: 50 år sedan Warzawapaktens invasion
I dag är det 50 år sedan den så kallade Pragvåren fick ett våldsamt slut. Tjeckien och Slovakien minns idag inmarschen av trupper från Warszawapakten som satte stopp för rörelsen som ville reformera kommunismen inifrån.
Men Tjeckiens president Milos Zeman deltar inte i minnesceremonierna, vilket har kritiserats hårt.
Flera hundra demonstranter protesterade enligt tjeckisk media med visslingar och burop mot premiärminister Andrej Babis, när denne talade vid minnesceremonin vid Radiohuset i Prag.
Babis misstänks för oegentligheter med EU-pengar. Vid ceremonin talade även presidenterna för båda kamrar i det tjeckiska parlamentet.
Radiohuset var en av de centrala platserna för händelserna den 21 augusti 1968. Där miste omkring 130 civila livet, när de försökte stoppa de sovjetiska stridsvagnar som rullade in i Prag.
Sammantaget dog 400 civilister när omkring en halv miljon soldater från Warzawapakten invaderade dåvarande socialistiska republiken Tjeckoslovakien och satte stopp för den reformrörelse som kallades Pragvåren.
Under ledning av generalsekreteraren för det tjeckoslovakiska kommunistpartiet, Alexander Dubcek, ville landet genomföra demokratiska reformer inom ramen för det kommunistiska systemet.
Minnet av inmarschen högtidlighålls idag både i Tjeckien och Slovakien med fotoutställningar på många orter och ikväll med en stor konsert på Wenzelsplatsen i Prag. Dessutom direktsänds i kväll ett radiotal av Slovakiens president Andrej Kiska.
Tjeckiens president Milos Zeman deltar inte i minnesceremonierna, vilket har kritiserats hårt. Via twitter meddelade presidentens talesperson att Zeman protesterat för 50 år sedan, då det fortfarande krävdes mod, i dag har han inget mera att tillägga.
Politiker från olika partier i det tjeckiska parlamentet har kritiserat Zemans vägran som märkligt beslut och att han försummar sina skyldigheter som president.