Komvuxplatserna beräknas inte att räcka
Lyssna: Utbildningsplikten -- begränsade platser
Arbetsförmedlingen räknar med att de kommer anvisa fler nyanlända till komvuxstudier än vad kommunerna kommer kunna ta emot. Det inom ramarna för den nya utbildningsplikten som infördes vid årsskiftet.
Utbildningsplikten innebär att Arbetsförmedlingen kan kräva att nyanlända som saknar en gymnasieutbildning och som på grund av det inte inte bedöms kunna få ett jobb under sin etableringsfas söker och påbörjar studier, annars kan den enskilde bli av med sin ersättning.
Det är Arbetsförmedlingen som bedömer vilka som är i behov av studierna som huvudsakligen sker inom den kommunala vuxenutbildningen. Redan i år räknar myndigheten med att man kommer anvisa fler personer till studier via utbildningsplikt än vad kommunerna har kapacitet att ta emot.
– Det är ju en rättighetslagstiftning att läsa på komvux men vi vet också att platserna är begränsade. Vi räknar med att det kommer vara fler som vi bedömer behöver utbildning än som kommer kunna påbörja på grund av kapaciteten, säger Lillemor Hult som är sakkunnig inom etableringen på Arbetsförmedlingen.
Sedan utbildningsplikten infördes vid årsskiftet har 90 personer påbörjat studier inom ramarna för insatsen. Prognosen för hela året är att 11 500 personer kommer bedömas omfattas av utbildningsplikten, men av dem väntas bara 2 500 personer påbörja studier i år.
– Vi måste fundera på vilken kapacitet som finns, hur snabbt kommunerna kan bygga upp verksamheten och dessutom anpassa den efter enskildas olika behov, säger Leif Klingensjö på Sveriges kommuner och landsting.
Vilka utmaningar finns för kommunerna?
– Svårigheterna är att få tag på välutbildade lärare, utbildningsmaterial, lokaler och allt det som behövs för att det ska bli en bra utbildning, det tar lite tid.
En annan utmaning handlar om att många av de nyanlända ännu inte är redo att tillgodogöra sig av en utbildning. På Arbetsförmedlingen räknar man därför med att många av de som omfattas av utbildningsplikten kommer behöva andra insatser innan de kan påbörja sina studier.
– Det kan handla om allt från språkförbistring till kognitiv förmåga till någonting annat, säger Lillemor Hult på Arbetsförmedlingen.
– Det handlar om att anpassa utbildningen så mycket man kan som huvudman för att man som individ ska kunna tillgodogöra sig, men visst är det så att vi kommer ha en stor grupp som kommer behöva studieförberedande insatser innan reguljära studier blir aktuellt.
Under nästa år väntas antalet nyanlända som går till studier via utbildningsplikten mer än tredubblas. Men liksom i år räknar Arbetsförmedlingen även fortsatt med att en stor del av de som omfattas av plikten ännu inte kommer ha påbörjat sina studier.
– Det visar att vi framöver behöver större strukturreformer när det gäller samarbete mellan den statliga arbetsmarknadspolitiken och den kommunala vuxenutbildningen, där finns fortfarande fler saker som behöver göras för att stärka det samarbetet, säger arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S).