Avloppsutredningen: Ingen tvångsanslutning
Arkivbild. Vattenledning.
Lyssna: Hör Anders Grönvall, särskild utredare.
Utredningen om hur kommunerna ska hantera de enskilda avlopp som fungerar dåligt har nu räckts över till regeringen. I Sverige finns det runt en kvarts miljon enskilda avlopp som inte lever upp till reningskraven och över hela landet har det uttryckts protester mot att dessa ska tvångsanslutas till de kommunala vatten och avloppssystemet.
Den nya utredningen föreslår en flexiblare lösning.
– Vårt förslag är att göra det mer flexibelt för kommunerna där man ska kunna acceptera enskilda lösningar där fastighetsägarna löser detta själva, antingen att de går ihop några stycken eller ordnar det själva och kommunen ska då titta på om detta är möjligt innan de fattar beslut och drar ut vatten och avlopp, säger Anders Grönvall, särskild utredare.
Dåliga avlopp leder till smittorisker för människor och djur. De skapar övergödning och risker för dricksvatten och badvatten. Enligt vattentjänstlagen så måste kommunerna stå för vatten och avlopp i större områden där dom bedömer att dom små enskilda avloppen är för dåliga. Och om kommunen gör det, måste alla fastigheter i området vara med och betala oavsett hur bra det egna avloppet är. En anslutning kan kosta omkring 150-200 tusen i snitt. Det är kring det här tvånget som en våg av protester har hörts kring hela landet.
– Avlopp kostar alltid, hur man än gör. Ibland kan det var bra med kommunalt VA-nät då någon tar hand om det och man inte behöver uppdatera din anläggning.
Hur kommer dom som inte är positivt inställda till ett kommunalt VA-system att se på det här förslaget?
– Det här ger ju en möjlighet till ökad flexibilitet så att kommunerna inte tvingas gå ut och tvångsansluta fastigheter utan att man kan se om det finns andra lösningar som ger samma skydd som egna anläggningar eller att man går ihop andra och har en anläggning.
Utredningen ska nu behandlas av olika remissinstanser och beslut väntas om ungefär ett år. Utredaren Anders Grönvall tror att förslaget kommer att underlätta för kommunerna och ge fastighetsägarna ett större inflytande.
– Jag tror att det blir enklare för kommunerna så att de kan undvika de här protesterna och låsta situationerna som vi har sett runtom i landet. Jag upplever att det har funnits ett demokratiskt underskott och därför föreslår vi att kommunerna ska ta fram en plan som ska godkännas i kommunfullmäktige där fastighetsägarna har möjlighet att påverka och ha ett större inflytande.
Men förutom avgifterna, så handlar protesterna också om tolkningen av lagen.
Dels när det gäller hur många fastigheter som egentligen ska krävas i ett område, för att kommunen ska bygga ut. Men också när det gäller miljöaspekten. Enligt Havs och vattenmyndighetens beräkningar är det just dom små avloppen som står för en betydande del av utsläppen i hav, sjöar och vattendrag.
Det här menar dom protesterande fastighetsägarna är fel.