Riksgälden skeptisk till statliga gröna obligationer
Lyssna: "Vi kan inte öronmärka finansiering"
I syfte att bland annat främja en statlig grön obligationsmarknad träffas representanter från stat och näringsliv i Frankrike och Sverige i Stockholm i morgon.
Men förutsättningarna för en sådan emission i Sverige är betydligt sämre än i Frankrike säger Maria Norström som är biträdande chef för Riksgäldskontorets skuldförvaltning.
– I en annan situation om vi exempelvis tittar på Frankrike som har emitterat, så har ju dem en gigantisk statsskuld och ett jättestort lånebehov. För dem kan det därför vara en vits för med större lånebehov – allt annat lika – kan det vara bra att diversifiera upplåningen. Och ifall gröna obligationer är ett sätt att kostnadsminimera kan det vara en bra idé, säger hon.
Gröna obligationer vinner terräng över hela världen. Alltså att, exempelvis en stat eller ett företag, lånar pengar som öronmärks för miljö- och klimatarbete.
I Sverige gavs det under fjolåret ut gröna obligationer för runt 39 miljarder kronor av främst företag och kommuner, men en utredning föreslår att även svenska staten ska kunna göra det. Så som Frankrike med stor framgång, gjorde i vintras.
Skillnaden mot Sverige är dock alltså att Moder Svea inte alls har samma lånebehov säger Maria Norström vid Riksgälden som tar upp lån och förvaltar statsskulden. Hon ser också flera svårigheter med att ge ut sådana obligationer:
– Vi har ingen möjlighet att öronmärka finansiering inom nuvarande ramverk. I så fall skulle regeringen få ge oss ett uppdrag som ligger utanför det mandat vi har i dag. Men då skulle vi inte uppnå målet för en effektiv statsskuldsförvaltning, det vill säga minimera kostnaderna.
Därför att det är dyrare att ge ut gröna obligationer än vanliga obligationer?
– Just det, det är vår uppfattning, säger Maria Norström vid Riksgälden.