M har fler kandidater med låga inkomster än S
14 procent av kandidaterna i årets riksdagsval räknas som låginkomsttagare, och 34 procent räknas som höginkomsttagare.
Lyssna: Samtidigt tjänar nästan varannan S-kandidat över en halv miljon
Andelen låginkomsttagare på valsedlarna minskar, medan de med höga inkomster blir fler jämfört med förra valet. Det visar Ekots genomgång av de cirka 6 000 riksdagskandidaternas inkomster.
Lägst andel låginkomsttagare har Socialdemokraterna på sina valsedlar, men det är inte något problem, anser partisekreteraren Lena Rådström Baastad.
– Vi har en bra bredd inom vår riksdagsgrupp, men sen är det alltid så att i ett val är det fler, i ett annat val är det färre, säger hon.
I år kandiderar 6 005 personer till riksdagen, vilket är 250 fler än i förra valet. Ökningen förklaras framför allt med att SD nu har listor över hela landet.
När det gäller inkomster, så visar den körning som Statistiska centralbyrån har gjort för Ekot, att andelen kandidater med låga inkomster, det vill säga upp till 200 000 kronor om året, minskar inom alla riksdagspartierna jämfört med valet 2014.
Andelen låginkomsttagare på valsedlarna var 19 procent i förra valet, nu är de 14 procent.
Störst andel har Miljöpartiet, vilket kan förklaras med partiets stora närvaro bland unga och studenter.
Mer överraskande är att Socialdemokraterna har den lägsta andelen med låga inkomster på sina vallistor bland riksdagspartierna, 11 procent. I Moderaterna är andelen 13 procent.
Det visar att Moderaterna har blivit ett brett parti, säger partisekreteraren Gunnar Strömmer.
– Om man ska våga sig på nån slutsats så kan man säga att M medvetet och under lång tid har drivit en arbetslinje, där sänkt skatt på arbete har riktat sig mot låg- och medelinkomsttagare. Vi märker att vi har stärkt oss bland väljarna med den bakgrunden. Det är möjligt att vi nu också ser ett utfall i bredden av kandidater som företräder partiet.
På andra sidan inkomstskalan ökar andelen riksdagskandidater som tjänar över en halvmiljon kronor om året, från 25 procent förra valet till 34 procent i årets val. En del av förklaringen är förstås ökande inkomster för de flesta i landet.
Den största ökningen av kandidater med höga inkomster har Socialdemokraterna, 12 procentenheter. S knappar alltså in på M när det gäller andelen höginkomstkandidater, M har 47 procent, S 45.
En del av förklaringen här kan vara att S är ett regeringsparti och har över 100 ledamöter i riksdagen, både statsråden och ledamöterna har inkomster över halvmiljonen och en del av dem återfinns på valsedlarna.
Att S har allt fler kandidater med höga inkomster och allt färre med låga inkomster, är det ett dilemma för er som arbetarparti?
– För oss är det viktigt att vi driver på en bra politik för att utjämna skillnaderna. Sen är det självklart bra att vi har en stor bredd och spridning, säger Socialdemokraternas partisekreterare Lena Rådström Baastad.
