Lämplighetsprov för lärarstudenter
Regeringen har nu fattat beslut om att de lärosäten som vill får införa lämplighetsprov till lärarutbildningarna. Det blir både kostsamt och ineffektivt, menar kritiker.
Lyssna: "Vi måste locka de bästa"
Regeringen har nu fattat beslut om att de lärosäten som vill får införa lämplighetsprov till lärarutbildningarna. Det blir både kostsamt och ineffektivt, menar kritiker.
Från och med nästa höst kan den som vill bli lärare behöva genomgå ett lämplighetsprov. I veckan fattade regeringen beslut om att göra det möjligt för de lärosäten som vill, att införa lämplighetsprov till lärarutbildningarna, i enlighet med januariavtalet.
– Läraryrket är inte vilket yrke som helst, utan vi måste locka de bästa, vi måste locka de motiverade och vi måste tidigt kunna visa vad det här yrket innebär. Ett lämplighetstest redan vid antagningen skulle kunna förbättra det här arbetet och förebygga de avhopp vi ser i både termin 2, 3 och 4, säger Liberalernas utbildningspolitiske talesperson, Roger Haddad.
Förutom de behörighetskrav som redan krävs kan alltså alla lärosäten som vill från och med nästa år, införa ett särskilt lämplighetsprov till förskollärarutbildningen, grundlärarutbildningen och ämneslärarutbildningen. Privata högskolor har redan den här möjligheten. Vad provet ska fokusera på, kunskaper eller andra förmågor, om det ska vara ett regelrätt prov eller en intervju, blir upp till varje högskola eller universitet att besluta.
– Liberalerna hade gärna sett att det här skulle införas rakt av i hela landet men nu har vi förhandlat fram det här förslaget som innebär att det är upp till varje lärosäte att bedöma om de vill införa den här möjligheten, säger Roger Haddad.
För Liberalerna har det här varit ett viktigt steg för att höja läraryrkets status, men andra är kritiska. UHR, Universitets- och högskolerådet har tidigare utrett det och avrått från att införa det. Flera remissinstanser har också avrått, bland andra Skolverket, flera av de stora universiteten och Lärarförbundet.
Kritiken handlar bland annat om att det skulle bli både ineffektivt och kostsamt, att det är svårt att utforma ett prov som faktiskt mäter det som är avsikten, att det kan öka oförutsägbarheten och rättsosäkerheten för studenterna. Men Roger Haddad menar att det finns positiva erfarenheter, bland annat från Finland:
– Det är inte mer effektivt att vi har 30 till 40 procent lärarstudenter som hoppar av. Det är gigantiska resurser både för den enskilde och för samhället som inte används på rätt sätt, säger Roger Haddad.