Parlamentet vill höja klimatambitionen inom jordbruket
Efter att EU:s jordbruksministrar enats om skärpta klimatmål inom jordbrukspolitiken har nu även EU-parlamentet röstat i frågan. Där vill man gå längre när det gäller klimat och miljö.
Lyssna: Parlamentet vill höja klimatambitionen i jordbruket
Efter att EU:s jordbruksministrar enats om skärpta klimatmål inom jordbrukspolitiken har nu även EU-parlamentet röstat i frågan. Där vill man gå längre när det gäller klimat och miljö.
– Jag hade velat se ännu lite mer ambition men givet att vi går i princip från noll till 30 procent så måste jag säga att vi är nöjda, säger Centerpartiets EU-parlamentariker Fredrick Federley.
Europaparlamentet vill att 30 procent av EU:s jordbruksstöd ska öronmärkas för klimatåtgärder. Det gäller inkomststödet som går direkt till europeiska bönder, vilket utgör merparten av EU:s jordbruksstöd. När det gäller det mindre landsbygdsstödet vill parlamentet öronmärka 35 procent.
Detta är högre andel klimatpengar än vad jordbruksministrarna enades om sinsemellan under nattens förhandlingar. De vill se 20 respektive 30 procents öronmärkning. Hur stor andelen blir spelar roll för EU:s övergripande klimatmål eftersom jordbruksstödet står för en så pass stor del av EU:s budget – mer än en tredjedel.
Nu väntar förhandlingar mellan medlemsländerna och parlamentet för att jänka ihop detta i en kompromiss. Men den nivå man då sannolikt kommer landa i räcker inte, säger miljöpartisten Pär Holmgren.
– Det är lätt att säga att 30 till 35 procent skulle vara ett steg i rätt riktning, men tyvärr är det ju inte det. Förlusterna av biologisk mångfald fortsätter, vår påverkan på klimatet fortsätter och ökar, säger han.
Pär Holmgren vill att hela EU:s jordbruksstöd ska ställas om till gröna satsningar. Han kommer därför rösta nej när parlamentet röstar om hela reformpaketet av jordbrukspolitiken på fredag.
Det tycker Fredrick Federley är helt huvudlöst. För då får vi leva kvar med lägre klimatambitioner i flera år, säger han.
– Då kommer nuvarande politik att gälla för ytterligare flera år. De som säger att det är bråttom att göra någonting är nu de som säger att de inte vill göra något alls. För det är vad det innebär om man kastar det här i papperskorgen och väntar på att Kommissionen ska hosta upp ett nytt förslag, säger Fredrick Federley.
Pär Holmgren köper inte det argumentet.
– Möjligen leder det här till att vi springer lite, lite långsammare åt fel håll. Men vi fortsätter ju fortfarande gynna en infrastruktur som i förlängningen ger fortsatt och ökad klimatbelastning, säger han.