Kravet: Ökade resurser till rehabilitering efter pandemin
Vid sidan om den så kallade vårdskulden oroas nu branschen över en kommande rehabiliteringsskuld på grund av inställda operationer och uppskjuten rehab-behandling. Nu kräver både bransch- och patientföreningar att staten går in med snabba åtgärder.
Lyssna: Kravet: Ökade resurser till rehabilitering efter pandemin
Vid sidan om den så kallade vårdskulden oroas nu branschen över en kommande rehabiliteringsskuld på grund av inställda operationer och uppskjuten rehab-behandling. Nu kräver både bransch- och patientföreningar att staten går in med snabba åtgärder.
– Staten behöver se till att både kommuner och regioner nu får utökade resurser så att man kan satsa mer på de här rehabiliteringsinsatserna och komma ikapp så mycket som det bara någonsin går. Dessutom ser vi att det kommer nya grupper nu också, de som har haft en svår covid-19 har stora rehabiliteringsbehov. Det får inte bli undanträngningseffekter, säger Lise Lidbäck, ordförande för patientföreningen Neuroförbundet.
Det är den inställda rehabiliteringen, tillsammans med uppskjutna operationer och en helt ny grupp covid-patienter som ser ut att behöva mycket resurser, som ligger bakom oron över att man ska tvingas prioritera bland patienterna.
Sådana här undanträngningseffekter har redan börjat visa sig på vissa håll. eftersom covid-patienter tar upp många platser på rehabenheterna. Det säger Katharina Stibrant Sunnerhagen, som är överläkare i rehabiliteringsmedicin på Sahlgrenska i Göteborg och medicinskt sakkunnig hos Riksförbundet Stroke.
– Så har det varit på de allra flesta sjukhus. Nu har man oftast tömt strokeenheterna på covid-patienterna, men de ligger kvar på många rehabenheter. Då blir det färre slutenvårdsplatser för de patienter som efter strokeenheten behöver en period mer intensiv sammansatt rehabilitering. Det blir dominoeffekter över hela systemet kan man säga, säger hon.
Såväl läkare som branschföreningen Fysioterapeuterna och flera patientföreningar vädjar nu till regeringen om öronmärkta resurser, vilket man menar är det som krävs för att den redan eftersatta rehabiliteringen ska klara trycket.
– Det är väldigt viktigt att strokeöverlevare verkligen får sin rehabilitering för det får annars oerhört stora konsekvenser för det fortsatta livet som också ska levas efter en stroke, så det vill till att vi får fram resurser ordentligt här så att det inte blir konkurrenssituationer mellan de resurser som finns utan alla får sin del av rehabiliteringen, säger Kjell Holm som är verksamhetschef för Stroke-Riksförbundet.
Socialminister Lena Hallengren (S) menar att staten har skjutit till pengar för inställd vård i sin budgetproposition men enligt henne är det inte aktuellt med några ytterligare åtgärder.
– Fyra miljarder 2021 och fyra miljarder 2022, de är öronmärkta till att hantera uppskjuten vård, och det är kopplat till covid men det är också överhuvudtaget den utmaning som regionerna nu står inför, så att det är vikta pengar och där är naturligtvis rehabiliteringen en lika viktig del som annan behandling och vård, säger Hallengren.