Fler kvinnor tar plats i riksdagen
På måndag ropas 114 nya och nygamla riksdagsledamöter upp här i Sveriges Riksdag.
Lyssna: Fler kvinnor tar plats i riksdagen efter valet
På måndag hålls upprop för Sveriges nya riksdagsledamöter, och på tisdag är det dags för det högtidliga öppnandet.
– Det känns lite pirrigare än en skolstart. Så ja, det är pirrigt, men också otroligt spännande. Det är ju en otroligt stor utmaning och jag ser med spänning fram emot allt vad uppdraget kan innebära, säger Camilla Brodin (KD) som är en av de nya ledamöterna.
Camilla Brodin har varit kommunalråd i Täby i fyra år och aktiv inom kommunpolitik i 20 år. Nu kände hon att det var dags att ta steget upp till riksdagen.
Totalt är det 114 nya - och nygamla - riksdagsledamöter som på tisdag, vid riksdagens officiella öppnande, träder in i plenisalen.
I pressarkiven hittar vi texter om så gott som samtliga dessa. Många artiklar rör deras engagemang kring de frågor de brinner för.
Men då och då dyker det också upp artiklar där några tidigare i sin politiska karriär kritiserats för olika saker.
Här finns en vänsterpartist som var partitoppnamn samtidigt som hon arbetade för public service.
Här finns en sverigedemokrat som kritiserats för att inte ha tagit avstånd från en partikamrat som i sociala medier hade kallat asylsökande för svin.
Och här hittar vi också en miljöpartist som på nätet skämtade om knivattacken på Ikea 2015, ett skämt som kallades smaklöst av kritiker.
En av Vänsterpartiets nya riksdagsledamöter, Ida Gabrielsson, till exempel, sa i en intervju 2005 att hon är stolt kommunist och sa bland annat angående det:"vi har en stolt historia".
Som svar på kritiken då svarade hon att det är ointressant vilken titel man har, det intressanta är vad man gör, och att hon själv jobbar utifrån ungdomars bästa mot välfärdsstaten.
En sverigedemokrat som i år kom in riksdagen, Tobias Andersson, fick kritik förra året efter att det kommit fram att han 2016 skrivit en artikel på den amerikanska högerpopulistiska sajten Breitbarts europeiska sida, där han kopplar ihop flyktingpolitiken med gängvåldtäkter.
Till Dagens Nyheter sa då Andersson att syftet var att informera om den syn han har på Sverige, och att han inte vet hur mycket hans artiklar på Breitbart eventuellt påverkat USA:s president Donald Trumps syn på Sverige.
Men hur ser då fördelningen ut bland de nya ledamöterna?
Till att börja med så är det exakt lika många kvinnor som män som nu kommit in, 57 av varje. Det gör att fördelningen totalt sett blir 46 procent kvinnliga och 54 procent manliga riksdagsledamöter. Det är en höjning av andelen kvinnor i riksdagen jämfört med början av förra mandatperioden.
Medelåldern bland de nya ledamöterna ligger på 43 år. Medelåldern totalt bland samtliga nuvarande riksdagsledamöter ligger på 51 år.
Den som tjänar mest bland de nytillkomna i riksdagen har en årsinkomst på nästan två miljoner kronor och kommer från Stockholms län, medan den som tjänar minst hade förra året en inkomst på drygt 50 000 kronor och är från Norrbottens län.
Statsvetaren Jonas Hinnfors vid Göteborgs universitet tycker att frågan om representation i riksdagen är tudelad. Å ena sidan är det bra att det finns en jämn fördelning av kvinnor, män, ålder, social bakgrund m.m. Däremot så kan det finnas väljare som tycker något helt annat, säger han.
– Det ena är att man representerar idéer, helt enkelt. Att väljarna har vissa uppfattningar och ideologier. Och sedan ska då de folkvalda riksdagsledamöterna på bästa sätt företräda väljarna.
– Det andra sättet är att man i kraft av sin erfarenhet utvecklar vissa idéer och på så sätt representerar väljargrupper. En man, påstås det från vissa håll, kan till exempel inte företräda kvinnliga frågor. Men det är ju detsamma som identitetspolitik, vilket i sig är ett väldigt omdiskuterat område.
– Men i viss utsträckning så finns det forskning som pekar på att olika grupper utvecklar olika erfarenheter och då kan det vara lämpligt att de också finns representerade i riksdagen, säger professor i statsvetenskap Jonas Hinnfors vid Göteborgs universitet.